DNA-resultat gav svaret på släktgåtan

DNA-test är ett fantastiskt verktyg för oss som släktforskar. Genom ett litet salivprov kan vi numera verifiera den gamla pappersforskningen och få bevis på att forskningen verkligen stämmer. DNA är ett väldigt, väldigt pricksäkert litet verktyg som ibland, tyvärr, omkullkastar allt vi hoppades och trodde på…

Sedan 1990 har jag sökt som en galning efter min morfars okände far, utan att hitta honom. Morfar föddes 1901 i Bladåker, Uppland med anteckningen ”fader okänd” i födelse-och dopboken. Innan han gick bort berättade han att fadern hette Düring och kom från Belgien. Mamma och jag började släktforska, övertygade om att vi snart skulle kunna berätta mer för morfar om hans far. Men tji fick vi. Nu, mer än trettio år senare, sitter vi fortfarande här och grubblar.



Morfars mamma var vallonättling från Belgien från familjerna Sporrong, Dubois och Pousette men varifrån morfars far kom vet vi fortfarande inte. Genom åren har jag försökt att kartlägga en familj i Uppsala som ömsom antecknades som Düring och ömsom som Düsing i kyrkböckerna. Familjen hade sina rötter i tyska Mecklenburg-Vorpommern. Tänk om detta var morfars okände fars släkt? Genom ett inlägg här i bloggen fick jag i våras kontakt med en underbar familj som är ättlingar till familjen Düsing från Vorpommern. Det kändes redan från första början av vår kontakt att vi var släkt och de var så snälla och ville göra ett DNA-test för att hjälpa oss att få svar på den här släktgåtan.

Foto: Helena BW



DNA är ett fantastiskt verktyg för släktforskning men ibland är det väldigt brutalt och inte alls så roligt. När familjen Düsing/Dürings DNA-resultat äntligen kom kunde vi inte hitta varandra i listan över gemensamma DNA-matcher, vilket betyder att vi tyvärr inte är biologisk släkt. Att få nya underbara vänner är så värdefullt och jag är så tacksam för det ❤

Rykten i släkten har ofta ett litet korn av sanning och man bör absolut lyssna på dessa rykten och gärna skriva ned dem, men det här med Düring verkar morfar ha fått helt om bakfoten 😉 Sökandet efter morfars okände far går vidare…

Någonstans finns en gemensam anfader

Foto: Helena Bure Wijk

DNA-släktforskning är så roligt och spännande. Och ibland väldigt frustrerande. Hur i hela friden är man släkt med alla dessa tusentals personer som dyker upp som DNA-matchningar? Det vet man sällan till en början, men en sak kan man vara säker på och det är att det någonstans bakåt i tiden finns gemensamma anfäder som man delar med DNA-matcherna. Sedan jag började att forska lite mer på ”snedden” har jag lyckats lösa många släktgåtor.

När man gör ett DNA-test genom något av de företag som erbjuder denna tjänst, exempelvis Family Tree DNA, Ancestry och My Heritage så får man inloggningsuppgifter till en privat sida där DNA-resultat, DNA-matcher, etnicitetsuppskattning med mer kommer att visas när resultatet är färdigt. När DNA-resultatet väl kommer får man många DNA-matchningar. DNA-matcher är nu levande släktingar som också har låtit DNA-testa sig. De släktingar som man delar mest DNA med, kommer att listas högst upp på sidan. Det är nu det riktigt spännande detektivarbetet kan börja!

Hur i hela friden är man släkt med alla dessa personer? Det vet man sällan till en början, men en sak kan man vara säker på och det är att det någonstans bakåt i tiden finns gemensamma anfäder som man delar med DNA-matcherna. Nu gäller det bara att hitta dem…vilket ofta visar sig vara lättare sagt än gjort. DNA-släktforskning är ett riktigt spännande detektivarbete.

DNA-sekvensers längd mäts i centimorgan (cM) och de DNA-matcher som vi är närmast släkt med har de högsta siffrorna och hamnar högst upp i listan över DNA-släktingar. Ett råd är att börja med att utforska dessa närmaste DNA-släktingar och sedan gå vidare med släktingar på längre avstånd allt eftersom. Om du eller din DNA-släkting har en grundlig släktforskning så är det möjligt att hitta släktskapet många generationer tillbaka.

Foto: Helena Bure WIjk

Ett släktträd är värdefullt

Att ha en ”pappersforskning” är guld värt när det gäller att hitta gemensamma anfäder. Med en bra grund att stå på kan det vara möjligt att hitta släktskapet även om den gemensamme anfadern finns så långt tillbaka som tio, elva generationer bakåt i tiden.

Hos samtliga företag som erbjuder DNA-tester har användare möjlighet att lägga in sina släktträd men det är långt ifrån alla som gör det. Man kanske inte känner till sin släkt eller har kanske gjort ett DNA-test i annat syfte än för släktforskning. När man får nya DNA-matchningar blir man väldigt glad och vill förstås gärna få veta hur man är släkt, men det är inte sällan man möts av en alldeles tom sida, i stället för ett släktträd. Ett litet släktträd, åtminstone några generationer tillbaka och gärna med ortsnamnen antecknade, kan underlätta enormt och öka möjligheterna att hitta den gemensamme anfadern. Om DNA-matchen inte har lagt in något släktträd så kan man skicka mejl med sina funderingar. Kontaktuppgifter brukar finnas intill personens namn. Eller så kan man på egen hand ”bygga” ett släktträd för DNA-matchen och på så sätt hitta släktskapet. Det brukar jag göra.

Hitta släktskapet genom att göra släktträd

Google kan vara en bra start när man söker information om sina nyfunna DNA-släktingar. Här får man ofta veta var personen bor och bostadsorten kan vara en värdefull ”vink” när det gäller att se om släktskapet är på fars- eller morssidan.

Alla kyrkböcker är numera gratis att söka i via Riksarkivet. När det handlar om att hitta människor som lever nu är Arkiv digital och dess register Sveriges befolkning t o m 1985 en riktig guldgruva. Arkiv digital erbjuder flera olika abonnemangsformer och jag brukar abonnera en månad i taget, då och då, för att bygga släktträd. Genom register och kyrkböcker är det enkelt att skapa släktträd för DNA-matcher som man kan jämföra med det egna trädet.

När man söker efter den gemensamme anfadern är det viktigt att anteckna alla barn i släktträdet eftersom en DNA-match kan härstamma från en bror eller syster som är ättling till den gemensamme anfadern.

Jag har okända fäder i mitt släktträd så jag gör numera släktträd även för de DNA-matcher som jag inte alls hittar någon ”koppling” till. Jag har nu många helt okända släktträd i min dator då både min morfars pappa och hans mammas pappa är ”okända”, men genom att bygga släktträd så börjar jag kunna se ”röda trådar” vad gäller födelseorter och namn. Det är tidsödande men kan visa sig vara värdefullt i framtiden.

Släkt på ”snedden”

Jag gjorde mitt första DNA-test 2016 och genom åren har jag fått tusentals nya DNA-kusiner som jag ännu inte har lyckats hitta släktskapet till. Men jag har hittat den ”gemensamme nämnaren” för ganska många DNA-matcher på senare tid. Ofta har det visat sig att vi är släkt lite på ”snedden” och det var först när jag började forska på mina anors syskon som jag lyckades hitta släktskapet. Ett bra tips är därför att anteckna alla barn och syskon. DNA-matchen kan härstamma från en bror eller syster som är ättling till den gemensamme anfadern.

Min mormor föddes 1903 i Norrköping. Hon hade många syskon och tack vare DNA-testet har mamma och jag fått kontakt med flera av deras ättlingar. Mammas DNA-matcher som hon delar mellan 230 – 280 cM med visade sig vara hennes mammas systers barnbarn och tack vare DNA-testet fick vi även lära känna mormors brors sonson som delar 281 cM med mamma.
Genom DNA-testet har jag även fått kontakt med ättlingar till min farmors mammas syskon och det känns så fint. Att forska lite på ”snedden” kan vara en bra idé när man vill hitta släktskapet.






Uppdatering i AncestryDNA

AncestryDNA har i dagarna lanserat en uppdatering av användarnas etniska bakgrund där man, genom att referensgruppen har utökats, får ett mer exakt resultat. Ancestry skriver om sin uppdatering att den utökade mängden data i referensgruppen gör det lättare att åtskilja närliggande regioner vilket ger en mer exakt uppskattning. Genom den nya uppdateringen har man även lagt till åtta nya regioner – Egeiska öarna, Bengalen, Arabiska halvön, Egypten och Levanten. Även tre nya regioner på den amerikanska kontinenten finns nu tillgängliga – ursprungsbefolkning i Panama och Costa Rica, Ecuador och Chile.

För egen del innebar uppdateringen att jag har blivit tre procent mer finsk och en procent mer norsk, så det tillförde inte så mycket för mig personligen, men kan säkert vara till glädje för andra användare. AncestryDNA´s beräkningar kring vilka regioner i Sverige jag härstammar från stämmer ganska bra.

Jag blev 1% mer norsk 🙂


Vid en ”etnicitetsuppskattning” har man jämfört mitt DNA-resultat med en referensgrupp bestående av människor som bor i olika länder och regioner. Ju fler människor som gör DNA-test, desto större blir referensgruppen och resultatet blir mer rättvisande, men man bör ändå ta dessa beräkningar med en nypa salt. Min ”etnicitetsberäkning” hos tre av de största DNA-företagen, Ancestry, Family Tree DNA och My Heritage skiljer sig åt men ger en liten ”vink” om var jag har mina rötter och överensstämmer ganska bra med min släktforskning.

AncestryDNA: 81% Sverige/Danmark, 14% Finland, 3% Norge och 2% Baltikum

 

Family Tree DNA: 76% Skandinavien, 11% Finland, 10% östslav och 4% baltisk

 

My Heritage: 79% skandinavisk, 17,6% finsk och 3,3% baltisk

 

Har tagit upp jakten igen

Efter en härlig och varm sommar som jag mestadels har tillbringat på balkongen, bland gurkor, paprikor och tomater, är jag tillbaka vid datorn och har på nytt tagit upp jakten på släktens okända fäder. Visserligen har jag sökt efter de okända ”gubarna” i mer än trettio år, men skam den som ger sig. Någon gång måste jag väl hitta dem!
Det är märkligt hur karlarna bara kunde försvinna spårlöst förr i tiden…

Min morfars far var ”okänd”, liksom hans morfar och min farfars far. Kyrkböckerna ger inga ledtrådar alls om barnafäderna. I 1800-talets Uppland var det vanligt att pigor fick barn som ogifta och som släktforskare kan man ofta hitta barnafadern om man tittar lite närmare på drängarna som arbetade på samma gård. Ofta dyker fadern upp i kyrkboken något år senare och har då erkänt faderskapet. Det är också vanligt att pigan gifte sig med barnets far. Om der var bonden på gården som var barnafader, eller en annan gift man, finns det sällan några anteckningar.

Tack vare DNA-tekniken har vi släktforskare fått ett nytt värdefullt redskap när vi söker efter okända pappor i släkten. När man har gjort ett DNA-test och resultatet har kommit, får man hundratals, ofta tusentals DNA-matcher i en lista. Alla dessa personer är nu levande släktingar och nu gäller det att försöka klura ut hur man är släkt. Någonstans finns en gemensam anfader men ofta kan det kännas som att leta efter en nål i en höstack. Jag brukar bygga släktträd för mina DNA-matcher om de inte själva har lagt ut sina träd. Har skrivit lite mer om hur man kan göra i ett tidigare inlägg som du hittar här.



Med flera okända fäder i släkten så är det svårt att hitta någon ”röd tråd” att gå vidare på, men ibland visar det sig att flera DNA-matcher har samme anfader och då kan man vara säker på att denne ”gube” är värd att titta närmare på. När dragonen Carl Nässel började dyka upp i flera av mina DNA-machers släktträd blev jag nyfiken. Han föddes i Rö, Uppland år 1806 och eftersom flera av släktens okända fäder levde i samma område känns det viktigt att gå på djupet med gamle Carl och hans familj.

Carl Nässel, en hittills okänd anfader



Carl Nässel föddes i Rö och var under sin livstid korpral och dragon. Han var gift tre gånger – det tredje äktenskapet ingicks när Carl hade fyllt 80 år och han avled samma månad – och fick många barn. Någon av hans fyra söner kan vara min morfars okände morfar, men vem av dem? För att få reda på det sitter jag nu och forskar om Carl Nässels ättlingar. Om man ”klättrar” upp och ned i släktträdet och ser efter var de bodde och arbetade kan man med lite tur hitta den okände fadern. Eller åtminstone en liten ”röd tråd” att följa vidare…

När jag började släktforska på 1990-talet blev jag varnad av en erfaren forskare. När man väl har börjat med det här så är det nästan omöjligt att sluta, sa han. Med facit i hand ångrar jag ibland att jag inte lyssnade på varningen 🙂

Någonstans i trädet finns den okände fadern…



En fantastisk hjälp på vägen

Släktforskning är för det mesta väldigt roligt, givande och spännande, men när man år efter år sitter och försöker hitta okända fäder i släktgrenarna så kan det ibland kännas hopplöst trist att släktforska. Här kan DNA-test vara en fantastisk hjälp på vägen.

DNA-test kan vara en fantastisk hjälp på vägen

Autosomalt DNA-test

När man försöker att reda ut släktskap så kan ett autosomalt DNA-test vara en stor hjälp. Genom testet får man DNA-matcher som presenteras i en lista (som uppdateras med nya matchningar kontinuerligt). Alla DNA-matcher som kommer upp i listan är nu levande släktingar, som är släkt på pappas, eller på mammas sida. DNA-sekvensers längd mäts i centimorgan (cM) och de DNA-matcher som man är närmast släkt med har de högsta siffrorna.

DNA-matcher, som de visas hos Family Tree DNA

DNA-test kan bekräfta släktskap

Om man har fått kontakt med en person som möjligen är en släkting så kan det autosomala DNA-testet påvisa släktskapet. Om både jag och min förmodade släkting gör DNA-testet så kommer vi att kunna se varandra i listan med DNA-matchningar, om vi är släkt. Om inget biologiskt släktskap finns så kommer vi inte upp som varandras DNA-matcher. På så sätt är DNA ett fantastiskt verktyg.

DNA-testet kanske visar att vi är släkt?

Väldigt viktigt att tänka på att DNA-testet kan verifiera släktskap och på så sätt vara en fantastisk ”dörröppnare” vad gäller släktskap, men det kan även omkullkasta allt man trodde var sant. För några år sedan uppmuntrade jag en vän som gärna ville veta mer om sin pappas släktgrenar, att göra ett DNA-test. När DNA-resultatet äntligen kom så visade det sig att pappan som personen vuxit upp med, inte var biologisk far. Allt blev bra för den här familjen och man fick en fin kontakt med den biologiska faderns släkt genom DNA-testet, men det hade kunnat sluta olyckligt. Numera passar jag alltid på att varna lite extra för att det kan dyka upp sådana här saker när man gör DNA-test.

Flera företag

Det finns flera företag som erbjuder autosomala DNA-test. De största är Family Tree DNA, Ancestry och My Heritage. Det är en smaksak vilket företag man vill använda sig av. Om man är flera personer som ska göra DNA-test för att bekräfta släktskap så är det bäst att välja att göra DNA-test hos samma företag, annars kommer man inte att se varandra som DNA-matchningar.

DNA-matcher som de visas på Ancestry

Full kontroll

Det är långt ifrån alla människor som kan tänka sig att göra ett DNA-test för att bekräfta släktskap och det måste respekteras. Vårt DNA är ju vårt innersta material, som innehåller all information om oss och om vår härkomst. Om man får detta förtroende så är det väldigt viktigt att personen får möjlighet att själv administrera DNA-testet och på så sätt har full kontroll över sitt DNA-test och resultatet.

DNA-matcher på My Heritage



Teckningar: Helena Bure Wijk

DNA kommer att ge svaret

Mamma och jag när vi började släktforska 1990

Otaliga släktforskare, inklusive jag själv, har ägnat många år åt att grubbla över anteckningen ”fader okänd” i födelseböckerna. Den lilla anteckningen får ju så stora konsekvenser då den bryskt bryter ett helt släktled och gör det svårt, nästan omöjligt att komma vidare med släktforskningen och på så sätt få lära känna sina rötter. Men tack vare DNA-släktforskning kan vi äntligen få svar på släktgåtorna.

Fader okänd

Min morfar Ulrik Ivar föddes 1901 i Bladåker, Uppland med anteckningen ”Fader okänd”, liksom hans fem syskon. Deras mor arbetade till en början som piga hos familjerna i bygden men efter att hon hade fött sitt första barn som ogift, kunde hon inte längre arbeta hos familjerna i gårdarna. På den tiden ville man inte ha ogifta pigor som hade fött utomäktenskapliga barn i sina hem. Man tänkte sig att barnen kunde påverkas negativt av hennes blotta närvaro.  Charlotta blev därför förvisad till ladugården och där kom hon att arbeta som mjölkerska under hela sitt liv.

Torpet i Bladåker där morfar och hans syskon växte upp


En svårfångad man

Charlotta födde fem barn men gifte sig aldrig. Hon bodde tillsammans med barnen i den lilla stuga hon fick ta över efter sina morföräldrar och arbetade vid Norrgarns herrgård hela sitt liv, fram till 1953 då hon avled. När morfar var 90 år berättade han att hans pappa hette Düring och kom från Belgien. Han visste inte så mycket mer om sin far men sa att han bodde tillsammans med familjen i Bladåker ”ibland” och att hans föräldrar var ”trolovade”. Mamma och jag började släktforska 1990. När morfar berättade vad fadern hette – ett ovanligt namn, så trodde vi att det skulle vara lätt att hitta honom men han skulle visa sig vara en väldigt svårfångad man. I dag, mer än trettio år senare, har vi fortfarande inte hittat honom.

Köpte läsapparat och reste runt i bygden

När vi började släktforska var kyrkböcker inte lika lättillgängliga som idag. På den tiden var man tvungen att boka tid i bibliotekets släktforskarsal för att få tillgång till en speciell läsapparat som kunde läsa mikrokort. Mikrokorten, med de avfotograferade kyrkböckerna, beställdes från SVAR och man var tvungen att veta vilken församling, tidsperiod och vilka utdrag men ville kika på från de olika böckerna – husförhörslängder, församlingsböcker, vigsel-födelse eller dödböcker. Efter beställningen måste man vänta någon vecka innan de efterlängtade mikrokorten kom med posten. Sedan rusade man till biblioteket och läsapparaten, bara för att upptäcka att man hade beställt fel mikrokort.

Vi köpte en egen läsapparat. Det underlättade en del, men det var ändå krångligt att släktforska. Mamma och jag började istället resa till Släktforskarnas hus och Landsarkiv där vi hade möjlighet att sitta hela dagar och söka i riktiga kyrkböcker. Vi reste även runt i bygden där morfar och hans familj hade bott, i hopp om att någon kunde berätta mer. Vid den tiden hade morfar tyvärr lämnat jordelivet.

Morfar och hans bröder

Släktrykten

Morfar påstod att hans pappa hette Düring och flera släktingar menade att de också hade hört honom tala om fadern. Vissa hade hört honom säga Düring, andra sa att fadern hette Düringer. Vissa sa att fadern arbetat som murare, snickare och målare i Uppsala. Andra sa att han varit inspektor/förman på någon gård samt arbetat som trädgårdsmästare vid något slott eller herrgård i Uppland. Flera uppgifter pekar på att barnafadern avled mellan 1916 och 1918, men ingen vet säkert.
1991 hittade mamma och jag en familj som hette Düring i församlingsboken för Uppsala i början på 1900-talet, där fadern och flera söner arbetade just inom hantverk – som murare, målare, plåtslagare och snickare. Mamma och jag blev så glada, men glädjen blev kortvarig eftersom det snart visade sig att familjen hette Düsing. Vi blev tvungna att lägga bort alla förhoppningar om att detta kunde vara en familj med koppling till morfars okände far…

Inga ledtrådar

När mamma och jag reste runt i Bladåker i början av 1990-talet och pratade med de äldre invånarna som bodde där så hoppades vi på att få någon liten ledtråd till den okände barnafadern. Något litet skvaller…vad som helst…
I en liten bygd där alla känner alla så borde man ha sett eller hört någonting om en ogift kvinna födde fem barn. Kanske tisslades det och tasslades i stugorna? Kanske hade man sett någon främmande karl smyga runt? Men nix. Ingen hade sett någon man tillsammans med Charlotta.
En kvinna berättade att Charlotta ofta brukade tvätta kläder vid den lilla sjön, intill stugan. En annan berättade att hon kokade alldeles för starkt kaffe. En man sa att torpet där man bodde var jättekallt då det var byggt direkt på marken, utan husgrund. Någon sa att man alltid kunde se Charlotta gå till och från ladugården med en höghalsad klänning. Ingen visste någonting om den okände barnafadern.

Samma far till alla barnen

Charlotta fick barn åren 1896, 1901, 1904, 1912, 1914 och 1916. Det är ett ”hopp” på åtta år mellan barnen och det var för mig väldigt svårt att tro att det skulle vara samme fader till alla barnen. Vi gjorde ett jämförande DNA-test mellan Charlottas äldste sons son och hennes yngste sonson som visade att de har samma farfar till 99,9%. Att det är samme far till alla barnen tyder på att han måste ha befunnit sig i trakten (och kanske arbetat på annat håll under de åtta år då Charlotta inte fick några barn) men ingenting tyder på att han bodde i bygden. De DNA-test min mamma, hennes bror och kusin har gjort på senare år visar inte alls att han kom från Uppland. DNA pekar istället på för oss helt nya och okända släktrötter, i Skåne.

DNA kommer att ge svaret

För några år sedan bestämde jag mig för att ta upp forskningen kring familjen Düsing igen och följa dem i kyrkböckerna. Det visade sig att prästerna skrev familjen som Düring i vissa kyrkböcker och som Düsing i andra böcker. När jag följer dem tillbaka i tiden så kommer jag till Skåne och den anrika gården Bollerup.

Friederich Ludwig Düsing f. 1801 invandrade till Sverige från Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland, tillsammans med hustrun Sofia Elisabeth Röse (von Röös) f. 1800 och deras barn. Familjen bodde till en början vid Bollerups gård i Tomelilla, Skåne och med tiden kom deras ättlingar att etablera sig på flera orter, i bland annat Skåne, Uppland, Södermanland och Östergötland. I kyrkböckerna skrevs man ibland som Düsing och ibland som Düring och det har berättats att släkten ursprungligen hette von Deuringer.

Genom ett blogginlägg där jag för några år sedan efterlyste information om familjen Düsing/Düring har jag fått en så fin kontakt med ättlingar till familjen. De har visat stor vänlighet och har berättat mycket om sin släkt, dess rötter och släktgrenar. För att hjälpa oss att få svar på den förbryllande släktgåtan med morfars okände far så vill man hjälpa oss genom att göra ett DNA-test, som kommer att ge svar på gåtan. Den vänlighet som mamma och jag har mött från familjen värmer våra hjärtan. DNA-testet Family Finder kommer snart att ge svaret, men även om det skulle visa sig att vi inte är biologisk släkt så vill vi gärna fortsätta att hålla kontakten. Det känns att vi är släkt i själ och hjärta.

Fortsättning följer…

Skotsk-tysk-baltiska rötter

Katedralen i Elgin, Skottland

Anfadern Magnus Dublar, som egentligen hette Dunbar, var en skotsk handelsman som bosatte sig i Ronneby, Blekinge i början av 1600-talet. Han föddes i Dundee, Skottland omkring år 1600, som son till borgaren John Dunbar och Elisabeth Tulidef från Elgin i Skottland. Släkten Dunbar spårar sina rötter tillbaka till kung Æthelred II av England som föddes år 966.

DNA-testet visar på skotska och irländska rötter.

Mogens Dobblare
Magnus Dunbar gifte sig två gånger under sin livstid och i det andra äktenskapet med Maren Michelsdotter f.1610 föddes dottern Anne år 1636. Två år senare, föddes sonen Casten. Anne, som är min anmoder, gifte sig med guldsmedsmästaren Olof Schmidt f.1637 i Ronneby.

Annes bror Casten kom att bli kyrkoherde och han antog då det latiniserade namnet Rönnow, efter staden Ronneby. Enligt en berättelse räddade han kung Karl XI undan snapphanarna i kriget 1678, genom att beordra kungen att gömma sig i en skorsten. Som tack fick Castens ättlingar ärva Åhus pastorat och Castens son, Magnus f. 1765 adlades med namnet Dublar, som man då uppgav som släktnamn. I de gamla handlingarna kallas fadern Mogens Dublar, Mogens Dobblar och Mogens Dobblare.

Casten Rönnow f.1638 i Ronneby, Blekinge

Flydde religionsförföljelser

Electric Scotland nämner den skotske handelsmannen Magnus Dublar, eller Dunbar, som emigrerade till Sverige och Ronneby för att göra affärer. Han reste tillsammans med landsmannen John Innes (Ennes) som kom att bli handelsman i Helsingborg. På grund av stridigheter efter reformationen flydde många reformerta kristna till andra länder och det gjorde också släkten Innes på 1580-talet då man lämnade Skottland för Emden i Oestfriesland. Man sökte sig till länder med större religionsfrihet och etablerade sig där.

Guldsmedssläkt med okända rötter

Magnus Dublar/Dunbar´s dotter Anne, som jag härstammar från, gifte sig med guldsmeden Olof Schmidt i Ronneby. Släktnamnet Schmidt har funnits i vår familj i rakt nedstigande led sedan dess men vi vet fortfarande inte varifrån släkten kom från början. Schmidt verkar haft en stark koppling till Skottland och tysk-baltiska länder. Man döpte sina barn till tyskklingande förnamn, som Gerhardt, Adolph och Friederich, långt in på 1800-talet.

Släkten Schmidt gifte in sig i de skotska släkterna Ouchterlony och Dublar (Dunbar), men även tysk-baltiska släkter, som von Cappel, von Fliegen och Freytag (von der Loringhoven). Dessa släktgrenar sägs ha sina rötter i det tyska området Niederösterreich, som gränsar till Slovakien, Tjeckien och flera andra länder. De tysk-baltisk-skotska anorna tycks ha invandrat till Blekinge som handelsmän, hantverkare och militärer.

Kung Ethelred II

Skotska släktgrenar

Släkten Dunbar spårar sina rötter tillbaka till kung Æthelred II f. 966 och man kartlägger nu släktens grenar genom ett pågående DNA-projekt.

Ouchterlony är en släkt med skotska rötter som etablerade sig i Karlshamn genom sjökaptenen John Ouchterlony.  Hans ättling, Hanna Ouchterlony f.1838 i Värnamo, grundade Frälsningsarmén i Sverige och Norge.

Hanna Ouchterlony f.1838 i Värnamo Foto: Wikipedia/Projekt Runeberg

Tysk-baltiska släktgrenar

DNA-testet visar att det finns rötter i det här området…

Släkten von Cappel spårar sitt ursprung till orten Cappeln nära staden Wildeshausen i tyska Niedersachsen. Grenar av släkten utvandrade till Norge och Sverige. Borgmästaren i Wildeshausen, Dietrich von Cappelen, var far till Johan von Cappelen (1627–1688), som år 1653 utvandrade till Norge. Genom sina tre söner blev Johan stamfader till en stor släkt där.

Anfader med spännande kläder. Herman von Cappel f.1595.  Målning: Georg Günther Kraill von Bemeberg.

Anfadern Johan von Cappelen var gift med Mechelt Kalkum-Leuchtmar från Tyskland. Den första noteringen om hennes släkt är från år 1176 när Willelmus de Calechheim donerade 60 hektar jord till ett kloster i Ostfriesland.

Slottet Kalkum


Anmodern Sophie von Wittenhorst hade sina rötter i tyska Sonsfeld, Nordrhein-Westfalen. Anfadern Nicolaus Freytag von Loringhoven kom från Pulkau i Niederösterreich, liksom hans hustru Maria Elisabeth von Fliegen. Freytag von Loringhoven är numera en stor släkt i Baltikum och Tyskland. Von Fliegen sägs ha sina rötter i tyska Nordrhein-Westfalen. 

Dorothea von Wittenhorst-Sonsfeld

Den långa väntan är över och jag är mer än nöjd

Vinter i Västerås Foto: Helena Bure Wijk

Sommaren 2016 gjorde jag ett autosomalt DNA-test hos företaget Family Tree DNA i släktforskningssyfte (Testet heter Family Finder och kartlägger våra rötter på både mammas och pappas sida) och har även laddat upp mitt DNA-resultat hos My Heritage, ett annat släktforskningsföretag. Tack vare en liten ”topsning” på insidan av kinden har jag fått möjlighet att verifiera min stora ”pappersforskning” som jag påbörjade 1990. Jag har även lyckats lösa många släktgåtor och har fått kontakt med många nya, härliga släktingar tack vare DNA-testet. Jag trodde inte att det kunde bli mycket bättre än så här…


För några månader sedan medverkade jag i en artikel om DNA-släktforskning och fick då möjlighet att göra ett DNA-test hos Ancestry, som är ett av de ledande släktforskningsföretagen. Jag trodde nog att jag redan visste det mesta om min släkt och att ännu ett DNA-test inte skulle kunna bidra med något nytt, men tji fick jag. Efter en lång väntan har jag nu fått mitt resultat på AncestryDNA och jag är mer än nöjd.

Släktrötter i norra Sverige

När DNA-resultatet presenteras av företagen, på en personlig sida som kräver inloggning, så får man även veta sin genetiska mix (etnicitetsberäkning) och enligt My heritage och Family Tree DNA är jag cirka 20 procent finsk/baltisk. AncestryDNA berättar att jag är 11 procent finsk, 2 procent baltisk och 2 procent norsk. Här får jag även veta att mina rötter främst finns i norra Sverige – i Ångermanland- och det stämmer ju väldigt bra.

ThruLines- ett värdefullt släktforskningsverktyg

ThruLines är ett fantastiskt verktyg som bara finns hos Ancestry. När man gör ett DNA-test hos företaget kan man ladda upp eller skriva in det man känner till om sin släkt (om man vill). Släktträdet som bör omfatta 3-4 generationer ”matchas” sedan med andra användares träd och man får förslag om hur man är släkt med sina DNA-matcher. Jag fick direkt förslag genom ThruLines och hittade en anfader på min mormors sida som jag har grubblat över under många år. Jag hittade även släkt på farfars sida som jag inte kände till.

Jag hittade mormors gamle anfader tack vare ThruLines

Många nya släktingar

Mitt DNA-resultat kom för bara några dagar sedan men jag har redan hunnit lösa flera släktgåtor och fått kontakt med nya släktingar. Hos AncestryDNA finns många ättlingar till de människor som utvandrade till Amerika från Norge och Sverige på 1800-talet. Jag brukar sällan lovsjunga vinstdrivande företag när det gäller släktforskning, men jag måste erkänna att jag är djupt imponerad av AncestryDNA. Har nu fått nytt hopp om att snart kunna lösa släktgåtorna med de okända fäderna i min släkt.

Priser februari 2020

AncestryDNA är lite dyrare än andra DNA-test. Kostar 79 pund, cirka 900 kronor i februari 2021. Positivt är att man inte behöver frankera brevet och gå till postombud i pandemitider, när man har gjort testet. Det är bara att lägga ned den lilla behållaren med saliv i kuvertet och lägga på brevlådan. I priset, som är en engångssumma, får man veta sin etnicitetsberäkning och får många DNA-matchningar med nu levande släktingar. Även tips genom ThruLines om man har valt att lägga in ett litet släktträd.

För att kunna gå vidare och granska förslagen i ThruLines så behöver man ha ett abonnemang. Sverigeabonnemanget som ger tillgång till alla DNA-funktioner och alla svenska kyrkböcker kostar cirka 900 kronor per år men kan även abonneras för 135 kronor per månad. Abonnemanget kan avbrytas när som helst utan uppsägningstid. Här kan du beställa ett autosomalt DNAkit på Ancestry.

Okända rötter i Västerbotten

Genom ett DNA-test får man, förutom många nya, härliga släktingar, även möjlighet att verifiera släktforskningen. Med hjälp av DNA-resultatet kan vi se om det vi har forskat fram stämmer och ibland dyker det även upp nya, oupptäckta saker om släkten. Härom dagen fick vi veta att mamma, som kommer från Uppsala, har sina rötter i Västerbotten.

Ny uppdatering på My Heritage

I december uppdaterade My Heritage den så kallade ”etnicitetsuppskattningen” med många fler geografiska regioner och genetiska grupper. Man förklarar på sin hemsida vad detta innebär: ”Genetiska gruppers grundpopulationer är grupper av människor som levde inom samma område i århundraden, gifte sig bara inom den gruppen eller kanske migrerade som en grupp. Med tiden bildade de unika genetiska signaturer”.

Genetiska grupper

Genom uppdateringen blir beräkningen mer exakt och vi får bland annat veta från vilka områden släkten härstammar. Med uppdateringen finns nu 100 genetiska grupper från Sverige, 103 från Norge, 49 från Danmark och 4 från Island. Genetiska grupper kan vara ett värdefullt verktyg för oss som släktforskar. Med grupperna följer en detaljerad sida som listar de främsta platserna där släkten levt de senaste århundradena. Vi får även veta vilka efternamn och förnamn som är vanligt förekommande i området samt vanligt förekommande etniciteter bland gruppens medlemmar. Här berättas lite mer om hur man använder de nya verktygen.

Okända rötter i Västerbotten

Min pappa har främst sina släktrötter i Jämtland, Ångermanland och Norge. My Heritage etnicitetsuppskattning visar att detta stämmer väldigt bra.

Mamma har sina rötter i Uppland och Östergötland. Mormors släkt från Östergötland har vi lyckats kartlägga på alla grenar eftersom det saknas okända fäder i hennes släkt. Morfars släkt är lite knepigare. Morfars far är ännu okänd, liksom hans morfar, varför vi fortfarande saknar flera viktiga släktgrenar i vårt träd. Genom den nya uppdateringen i My Heritages etnicitetsuppskattning fick vi häromdagen en ny, viktig ledtråd att följa upp. Det visar sig att mamma har sina rötter i Västerbotten, främst i Skellefteå, på faderssidan.

Ladda upp testet på my Heritage utan abonnemang

Om du har gjort ett DNA-test hos ett annat företag och vill ladda upp det på My Heritage för att ta del av DNA-matcher, etnicitetsuppskattning med mer så går det att ladda upp testet (rådatan) till My Heritage. Det kostar 324 kronor (engångskostnad) att låsa upp alla funktioner för DNA-testet, så man behöver inte ha något abonnemang.

Jag testar AncestryDNA

Det finns idag flera företag som erbjuder DNA-test i släktforskningssyfte. Family Tree DNA, My Heritage och Ancestry är de största och jag ska nu testa AncestryDNA för att, förhoppningsvis, få veta lite mer om min släkt och mig själv. Vem vet, kanske kommer jag att hitta morfars okände morfar? 🙂

Jag har tidigare gjort ett DNA-test hos företaget Family Tree DNA och har även laddat upp DNA-resultatet på My Heritage. Det kan vara väldigt bra att låta testa sig hos flera företag eftersom man då ökar möjligheterna att lösa släktgåtor när man får fler DNA-matcher – som testat sig på de olika företagen. Som DNA-släktforskare är det dumt att lägga alla äggen i samma korg, som släktforskaren och skribenten Gunvor Persson skriver i sin fina blogg. 

Autsomalt DNA-test

Ancestry berättar på sin webbsida att man erbjuder mikromatrisbaserade autosomala DNA-tester som undersöker 700 000 platser i en persons kompletta arvsmassa. Genom det autosomala DNA-testet får man veta sina rötter, och får nya DNA-matchningar med nu levande släktingar, på både mammas och pappas släktsida, flera generationer tillbaka.

Enkla och bra instruktioner

Instruktionerna är enkla och beskrivs i tre steg. Ancestrys DNA-test skiljer sig en del från det test jag tidigare har gjort på Family Tree DNA. Istället för att ”topsa” insidan av kinderna med två pinnar ska man här lämna ett salivprov.

Obs! Detta är viktigt!

Man måste aktivera DNA-kitet med den medföljande koden som finns på behållaren. Aktiveringen görs genom att man loggar in på Ancestry (om man redan har ett konto), eller genom att skapa ett konto. Att skapa ett konto är gratis.

Behållaren med en liten ”tratt” längst upp är behållaren för salivprovet. Provet placeras sedan i det medföljande kuvertet/kartongen och postas på närmaste brevlåda. Porto behövs inte.

Enkelt test och bra sekretess

Jag tycker att Ancestrys DNA-test känns ganska smidigt och relativt enkelt att hantera och utföra. Om man har svårt att använda händerna för att skruva av, och på små lock samt om man ser dåligt så är det jättebra om det finns någon som kan vara till hjälp. Men själva testet är enkelt att göra och väldigt bra att man kan posta det direkt utan porto.

Som användare kan man känna sig trygg då Ancestry värnar om användarnas integritet. Ingen information delas till tredje part. Man kan när som helst ladda ned sin råa DNA-data och begära att Ancestry raderar DNA-testresultat. Man kan även begära att företaget förstör det fysiska salivprovet som har skickats in.  Det är väldigt bra.

Om några månader kommer resultatet

Mitt DNA kommer snart att analyseras med fler än 700 000 genetiska markörer och information om mitt etniska ursprung upp till 1000 år tillbaka kommer att presenteras. Inom 6 – 8 veckor kommer ett mail med en länk där DNA-resultatet presenteras online.

Fortsättning följer…

Tack vare DNA-släktforskning har vi äntligen hittat farfars okände far

Min farfar Gustaf föddes 1915 i Glissjöberg, Jämtland, med anteckningen ”fader okänd”. Enligt många rykten som vi har hört genom åren så hette hans far ”Lustig” i efternamn och arbetade vid järnvägen när Sveg-Hedebanan byggdes. Enligt dessa rykten arbetade den okände fadern även som skrivare/kontorist, men det fanns ingen med namnet Lustig i Sveg med omnejd (i kyrkböckerna) vid den tiden då farfar blev till.

Tack vare DNA-släktforskning har vi nu äntligen hittat farfars okände far!

Det stämmer verkligen att farfars far arbetade som rallare när Sveg-Hedebanan byggdes. Han bodde en tid i Glissjöberg men flyttade sedan till Hede i Jämtland och kom där att bli kommunalnämndens ordförande, så det mesta av de rykten som vi har hört genom åren stämmer, då han också var en duktig administratör. Men han hette inte Lustig. Han hette Gustaf Westling.

IMG_6116
Farfar Gustaf arbetade som bevakningsman/tågpolis Foto: Privat

Liksom sin far valde även farfar Gustaf järnvägen som sin arbetsplats, där han arbetade som bevakningsman/militärpolis. Han flyttade till Göteborg på 1940-talet och kom att rota sig där. Farfar levde tillsammans med sin älskade maka Märta och sedan hon gick bort, tillsammans med en sambo. Han fick bara ett barn, min pappa.

När jag efter många års sökande äntligen lyckades hitta farfar 1996, hade vi ett långt telefonsamtal. Han var väldigt trevlig och berättade att han tyckte om att lösa korsord och gå långa promenader. Han lovade att komma och hälsa på sommaren därpå, men hörde tyvärr aldrig av sig. Genom DNA-test har vi nu äntligen hittat farfars okände far och har fått kontakt med nära släktingar på farfars sida.

Så mycket kostar DNA-testet

I det här inlägget ska jag berätta lite mer om DNA-test, vad det kostar på de olika företagen samt vad man bör tänka på innan man beställer testet. Det finns flera olika DNA-test att välja på men idag ska jag berätta om det mest populära testet, det autosomala DNA-test som bland andra företagen Family Tree DNA, Ancestry och My Heritage erbjuder.

Att göra DNA-test har blivit alltmer populärt på senare år. Genom ett DNA-test får du möjlighet att verifiera din ”pappersforskning”, får många nya DNA-släktingar som ”matcher” och därmed hundratals nya släktgåtor att reda ut. Genom de ”etnicitetsuppskattningar” som ingår i testet kan du även få en liten vägvisare om var i världen du har dina genetiska rötter. Jag gjorde DNA-test för några år sedan och i dagsläget är vi ett tiotal nära släktingar som har valt att göra DNA-test.

Autosomalt DNA-test – dina rötter på både pappas och mammas sida

Det autosomala DNA-testet ger dig många DNA-matcher. Dessa personer presenteras i en lista som uppdateras vartefter. Dina DNA-matcher är nu levande släktingar, som är släkt med dig på din pappas eller din mammas sida, 4-6 (ofta ännu längre tillbaka) generationer tillbaka i tiden. Kontaktuppgifter till dina nya DNA-kusiner finns också (om de har valt att visa denna information).

Det är en smaksak vilket företag man vill använda sig av.  Viktigt att tänka på om ni är flera personer som ska göra DNA-test är att ni inte kommer att se varandra som DNA-matcher om ni väljer att låta testa er på olika företag. Bäst är därför att välja ett företag som passar era behov och plånbok och så gör era tester där. Om ni har gjort DNA-test på olika företag så kan ni ladda upp resultaten, helt gratis, på Gedmatch som erbjuder bra verktyg, bland annat för att mer exakt se varifrån i världen man härstammar.

Med testresultatet följer även en funktion som ger dig en procentuell beräkning av din personliga genetiska ”mix”. Resultatet ska tas med en stor nypa salt. Testpersonens DNA jämförs med små referensgrupper och kan ge missvisande resultat.

Så mycket kostar DNA-testen och detta ingår i priset:

Family Tree DNA är det företag där flest svenskar har låtit DNA-testa sig. Det autosomala DNA-testet heter Family Finder och kostar ca 752 kronor men företaget erbjuder flera gånger per år kraftigt rabatterade priser.

Nya DNA-matcher kommer att presenteras på din personliga DNA-sida, någon/några gånger per vecka de närmaste 25 åren. Med testresultatet följer även funktionen ”My Origins” som ger en procentuell beräkning av din personliga genetiska ”mix”, eller ”ethnic makeup” som man kallar det, samt ”Ancient Origins” där man jämför ditt DNA med arkeologiska fynd (mänskliga benfynd) som har återfunnits. Ancient DNA erbjuds endast av Family Tree DNA. Det pris du betalar för ditt DNA-test är en engångskostnad och inga andra kostnader tillkommer för att använda de olika funktionerna och verktygen som medföljer testet.
Pris: ca 752 kronor

My Heritage erbjuder ett liknande autosomalt DNA-test som kostar 810 kronor. Just nu är det rabatt och testet kostar 610 kronor. Även med testet My Heritage DNA får du DNA-matcher och uppskattat etnicitet. Man erbjuder även användare att kostnadsfritt ladda upp sina DNA-test, som har gjorts via andra företag. Om man nappar på detta erbjudande får man en lista med DNA-matcher men sedan kommer man inte så mycket längre. För att se etnicitetsuppskattning, kromosomläsare, se DNA-matchernas släktträd etc. så kostar det 324 kronor. (engångskostnad)
Pris: 820 kronor
Obs! Att ”låsa upp” uppladdade DNA-kit för att se etnicitetsberälning, kontakta DNA-matcher etc. kostar 324 kronor per uppladdat DNA-kit. 

Ancestry erbjuder ett autosomalt DNA-test som heter Ancstry DNA. Med testresultatet följer uppgifter om ditt etniska ursprung samt en lista med DNA-matcher.
Pris: ca 1210 kronor

Skapa släktträd för DNA-matcher (hitta släktskapet del 2)

 

Foto: Helena Bure Wijk

I det här inlägget ska jag berätta hur du kan hitta släktskap till dina DNA-matcher genom att bygga släktträd. Det är viktigt att du kan skriva ned och spara alla uppgifterna som du hittar, antingen i ett anteckningsblock, i datorns kalkylprogram eller i ett släktforskningsprogram – välj det alternativ som passar sig bäst. När jag gör släktträd använder jag programmet Min släkt.  För enkelhetens skull kommer jag att använda mig själv som exempel i det här inlägget och kallar mig därför för ”DNA-matchen” 🙂

Hitta släktskapet
DNA-resultatet är äntligen färdigt och du har förmodligen fått en lååång lista med en massa DNA-släktingar som du inte har den minsta aning om vilka de är. De DNA-matcher som är högst upp på din sida delar du mest DNA med…och där i listan ser du en person som tydligen är en ganska nära släkting, men du vet inte alls vem den här människan Helena Bure Wijk är…

Google kan ge en vink om DNA-matchen är en släkting på pappas eller mammas sida.

Googla
Google kan vara väldigt bra när man söker information om sina nyfunna DNA-släktingar. Här får man ofta veta var personen bor och bostadsorten kan vara en bra ”vink” när det gäller att se om släktskapet är på fars- eller morssidan. När det gäller den här DNA-matchen är Google inte till någon hjälp alls. DNA-matchen uppges nämligen bo i Västerås, en stad där det inte finns några släktkopplingar alls…men DNA-matchen verkar vara i en mogen ålder (född före 1985) och därför kan man gärna gå vidare till nästa steg om man vill…

Arkiv digital
Alla kyrkböcker är numera gratis att söka i via Riksarkivet och det är fantastiskt. När det handlar om att hitta människor som lever nu är Arkiv digital och dess register Sveriges befolkning t o m 1985 en riktig guldgruva. Arkiv digital erbjuder flera olika abonnemangsformer och jag brukar abonnera en månad i taget, då och då, för att bygga släktträd. Eftersom den här DNA-matchen är född före 1985 så hittar man henne lätt. Hennes mamma uppges vara född i Uppsala och det kan vara en viktig uppgift om man vet att man har släktkopplingar till det området.

Gå bakåt i tiden genom register och kyrkböcker
Genom register och kyrkböcker är det enkelt att skapa släktträd för DNA-matcher som du kan jämföra med ditt eget träd. Här ser man att DNA-matchen Helena har släktrötter i Bladåker, Uppland och Norrköping, Östergötland som kan ge en ”vink” om gemensamt släktskap och var man bör fördjupa forskningen.

 


Anteckna alla barn
När man söker efter den gemensamme anfadern är det viktigt att anteckna alla barn i släktträdet eftersom din DNA-match kan härstamma från en bror eller syster som är ättling till den gemensamme anfadern.

Bygg träd även för okända DNA-matcher
Om du, liksom jag har okända fäder i ditt släktträd så kan det vara bra att göra släktträd även för de DNA-matcher som man inte alls hittar någon ”koppling” till. Jag har nu många helt okända släktträd i min dator då både min morfars pappa och hans mammas pappa är ”okända”, men genom att bygga släktträd så börjar jag kunna se en röd tråd vad gäller födelseorter och namn. Det är tidsödande men kan vara värdefullt.

Några av mina DNA-mysterier som blivit lösta genom att skissa släktträd för DNA-matcher

DNA-match 354 cM utan släktträd visade sig vara farmors mammas systers barnbarn

 

DNA-match och jag delar 68 cM och den gemensamma anan finns sex generationer bakåt i tiden.

Tio generationer bakåt hittades den gemensamme ”nämnaren”, DNA-match 42 cM

DNA-match endast 39 cM, anfadern hittades tio generationer tillbaka

 

 

Hitta släktskapet del 1

Det finns en gemensam anfader någonstans (hitta släktskapet del 1)

 

Foto: Helena Bure Wijk

DNA-matcher är nu levande släktingar
DNA-släktforskning kan vara fantastiskt roligt och spännande…och ibland väldigt frustrerande. När du väljer att göra ett DNA-test genom något av de företag som erbjuder denna tjänst, exempelvis Family Tree DNA, Ancestry och My Heritage så kommer du att få inloggningsuppgifter till en privat sida där ditt DNA-resultat,  dina DNA-matcher, etnicitetsuppskattning m.m. visas.

När DNA-resultatet väl har kommit får du många DNA-matchningar. Dina matcher är personer som är nu levande släktingar till dig, som också har låtit DNA-testa sig. De släktingar som du delar mest DNA med, kommer att listas högst upp på din sida. Det är nu det riktigt spännande detektivarbetet kan börja.

Hitta den gemensamme anfadern
Hur i hela friden är man släkt med alla dessa personer? Det vet man sällan till en början, men en sak kan man vara säker på och det är att det någonstans bakåt i tiden finns gemensamma anfäder som man delar med DNA-matcherna. Nu gäller det bara att hitta dem…vilket ofta visar sig vara lättare sagt än gjort. DNA-släktforskning är ett riktigt spännande detektivarbete.

Ett släktträd är värdefullt 
Att ha en grundlig ”pappersforskning” är guld värt när det gäller att hitta gemensamma anfäder för mer avlägsna DNA-matcher. Med en bra grund att stå på kan det vara möjligt att hitta släktskapet även om den gemensamme anfadern finns så långt tillbaka som 10-11 generationer bakåt i tiden.

Den gemensamme anfadern Daniel Mårtensson Dubois f.1655 finns 10 generationer bakåt i tiden. Jag och DNA-matchen delar 39 cM

DNA-sekvensers längd mäts i centimorgan (cM) och de DNA-matcher som du är närmast släkt med har de högsta siffrorna. Ett råd är att börja med att utforska dessa närmaste DNA-släktingar och sedan gå vidare med släktingar på längre avstånd allt eftersom. Om du och din DNA-släkting har en grundlig släktforskning så är det möjligt att hitta släktskapet många generationer tillbaka.

En tom sida istället för ett släktträd
Hos samtliga företag som erbjuder DNA-tester har användare möjlighet att lägga in sina släktträd men det är långt ifrån alla som gör det. Man kanske inte känner till sin släkt eller har kanske gjort ett DNA-test i annat syfte än för släktforskning. Att göra DNA-test har blivit väldigt populärt de senaste åren och det är långt ifrån alla som låter testa sig för släktforsknings skull.

 

När man får nya DNA-matchningar blir man väldigt glad och vill förstås gärna få veta hur man är släkt, men det är inte sällan man möts av en alldeles tom sida, istället för ett släktträd. Ett litet släktträd, åtminstone några generationer tillbaka och gärna med ortsnamnen antecknade, kan underlätta enormt och öka möjligheterna att hitta den gemensamme anfadern.

Om DNA-matchen inte har lagt in något släktträd så kan man skicka mejl med sina funderingar. Kontaktuppgifter brukar finnas intill personens namn. Eller så kan man på egen hand ”bygga” ett släktträd för DNA-matchen och på så sätt hitta släktskapet. I nästa inlägg ska jag berätta hur jag brukar göra för att lösa DNA-släktgåtor.

 

 

 

 

 

DNA-släktforskning, ett spännande detektivarbete

Teckning: Helena Bure Wijk

Äntligen har DNA-resultatet kommit och man loggar förväntansfullt in på den personliga DNA-sidan, bara för att inse att man inte förstår någonting. Där är sida upp och sida ned med hundratals – kanske tusentals DNA-kusiner (om du har finskt påbrå), som är släkt på varierande avstånd…men man känner inte igen någon av dem. Det är som ett virrvarr av  mystiska, okända ”2th -4th cousins” och dessutom lika många obegripliga ”remote cousins” som man aldrig någonsin kommer att kunna lista ut släktskapet till. Så känns det i alla fall till en början.

DNA-släktforskning är så spännande…och många gånger väldigt frustrerande, men ge inte upp! Här är några små tips som jag hoppas kan hjälpa dig vidare.

Börja med de närmaste DNA-matcherna

DNA-sekvensers längd mäts i centimorgan (cM) och de DNA-matcher som du är närmast släkt med har de högsta siffrorna. Börja med att utforska dessa och gå sedan vidare med släktingar på längre avstånd, allt eftersom. Jag har, tillsammans med flera DNA-matcher lyckats spåra de gemensamma anorna trots att vi bara delar cirka 40 cM, men då krävs det grundlig släktforskning att utgå ifrån. DNA-matcher som du delar 75-100 cM med finns det stora chanser att hitta den gemensamma länken till. Om du, liksom jag har några ”fader okänd” i på vissa grenar i ditt släktträd, så är det svårare, men det är inte alls omöjligt att hitta den gemensamme anfadern med en del detektivarbete.

När jag utgår från mitt eget DNA-test så ser det ut så här när det gäller DNA-matcher och gemensamt DNA:
Föräldrar och barn cirka 3384 cM
Halvsyskon/mor-farföräldrar/barnbarn/moster/morbror/faster/farbror cirka 1693 cM
Föräldrars kusiner cirka 422 cM (1th-2th cousin)
Mor/farföräldrars syskons barnbarn cirka 230-280 cM (1th-3th cousin)
Mor/farföräldrars föräldrars syskons barnbarn cirka 100-110 cM (2th-4th cousin)

Your DNA Guide har gjort ett utförligt schema över centimorgan och beräknat släktskap som du hittar här

Bygg släktträd

Hos samtliga företag som erbjuder DNA-tester har användarna möjlighet att lägga in sina släktträd men det är långt ifrån alla som gör det. Man kanske inte känner till sin släkt eller man har kanske gjort ett DNA-test i annat syfte än släktforskning.

Ett släktträd, åtminstone några generationer tillbaka, kan underlätta enormt och öka möjligheterna att hitta de gemensamma anorna. När de saknas brukar jag bygga släktträd till mina DNA-matcher. Jag har lyckats lösa många DNA-mysterier på detta sätt. När man har kommit några generationer tillbaka så brukar den ”röda tråden” synas i form av släktnamn och geografiska platser.

Att ”skissa” släktträd för de DNA-matcher som saknar egna kan hjälpa dig att lösa släktgåtorna

Riksarkivets digitala forskarsal med Sveriges kyrkböcker och andra viktiga register är gratis att använda. För att enkelt kunna strukturera och spara fynden kan man använda ett släktforskningsprogram, exempelvis Min Släkt som kan laddas ned gratis här

Blåa och röda gubbar

Om du har låtit testa dig på företaget Family Tree DNA så finns det en funktion som kan vara till stor hjälp. När du har lyckats hitta släktskapet till DNA-matcher så kan du ”länka” dem på rätt plats (till rätt ana) i ditt släktträd. Om personen är en släkting på din mammas sida så skapas då en röd ”gubbe”(maternal) och en blå ”gubbe” (paternal), om det är en släkting på pappas sida. På så sätt får du både blåa och röda ”gubar” på din DNA-sida, vilket hjälper dig att enkelt se vilken släktsida dina DNA-matcher hör hemma på.

De blåa och röda ”gubbarna” hjälper dig att se hur du är släkt med dina DNA-matcher

 

Gedmatch – ett bra verktyg för oss som DNA-släktforskar

Foto: Helena Bure Wijk

Gedmatch är en kostnadsfri och oberoende databas där man kan ladda upp sitt DNA-resultat, oavsett vilket företag man har låtit testa sig hos. På så sätt får man många nya möjligheter att hitta sina anor genom alla de DNA-matcher som man får via Gedmatch. Genom Gedmatch får man även fri tillgång till flera andra verktyg som kan vara värdefulla i släktforskningen.

Möjlighet att lösa brott genom DNA

Om du redan har, eller funderar på att skapa ett konto på Gedmatch så är det viktigt att veta att polisen nyligen har fått utökade befogenheter när det gäller DNA för att lösa brott. De stora DNA-databaserna hos företag som Family Tree DNA, Ancestry och My Heritage är skyddade, men Gedmach är en frivillig och öppen DNA-databas där polisen nu har möjlighet att göra sökningar, men endast i de fall där kontoinnehavaren själv har godkänt detta.

Gedmatch har gått ut med information om detta till alla sina användare. Man har möjlighet att välja samtycke till att vara öppen för sökningar genom LE (law enforcement): ”On May 18, GEDmatch changed its rules relating to matches with kits uploaded by representatives of Law Enforcement. All previously existing DNA kits in the GEDmatch database were set to ‘opt-out’ of these comparisons. This change affects searches for unknown bodies and violent crimes. If you wish to include your kit in these searches, you need to click on the ‘Police’ icon to the right of your kit number on this page”.

Alla användarkonton är ”förbockade” att inte vara sökbara för polisen. Man använder tjänsten för släktforskning, precis som tidigare. Om man vill att DNA ska bli sökbart för polisen behöver man aktivt välja ”opt-in”. Både nya och gamla användare får vid inloggning möjlighet att välja det alternativ som passar bäst. Personligen tycker jag att det är bra att man nu har möjlighet att lösa grova brott med hjälp av DNA, till hjälp för brottsoffer och deras anhöriga och jag har därför givit mitt samtycke till att vara ”opt-in” för polisens sökningar.

Gedmatch är ett riktigt bra verktyg för oss som DNA-släktforskar. I nästa inlägg ska jag berätta mer om de olika verktyg som du kan använda helt gratis som Gedmatch-användare.

Här kan du skapa ditt konto på Gedmatch.

Foto: Helena Bure Wijk

I väntan på DNA-resultatet

När du har beställt DNA-test från Family Tree DNA får du snart dina inloggningsuppgifter (Kitnumber och password) med e-post. Med dessa uppgifter kan du redan nu logga in på din personliga sida.

Om du inte vill visa ditt riktiga namn kan du exempelvis välja att bara skriva dina initialer eller ett smeknamn. Självklart är det roligare för dina kommande DNA-kusiner att se ditt riktiga namn, men du väljer själv vad som känns bäst för dig.

Under fliken Privacy&Sharing väljer du vilka som ska kunna se ditt DNA-resultat och ditt släktträd (om du väljer att ha ett sådant). Man kan välja att vara synlig för DNA-matcher på alla nivåer, på långt håll, nära håll eller för ingen alls men viktigt att veta är att om du väljer inställningen ”none” så får du själv inte heller se dina DNA-matcher. Jag har valt inställningen ”all levels” men det är en smaksak. Huvudsaken är att man själv känner sig bekväm.

Eftersom DNA-testet kommer att ge nya DNA-matcher under de kommande 25 åren, är det även viktigt att vi funderar ut vem som ska ansvara för DNA-sidan om vi ”faller ifrån”. Namn och adress på denna person kan med fördel skrivas in under fliken ”Beneficiary information”, så behöver vi inte fundera mer på det 🙂

Här kan du välja hur mycket du vill dela av ditt DNA-resultat, ändra lösenord och mycket mer.

Ett släktträd, åtminstone några generationer bakåt i tiden, är en ovärderlig hjälp när du och dina kommande DNA-matcher söker efter gemensamma anor. Under fliken ”my Family Tree” kan du skriva in de anfäder- och mödrar som du känner till, eller ladda upp befintligt släktträd som GEDCOM. Du kan även lägga in bilder och annan information.

Det är enkelt att bygga släktträd på Family Tree DNA och några generationer bakåt i tiden kan underlätta enormt mycket för dig och dina kommande DNA-matcher, när ni ska finna era gemensamma ”nämnare”.

 

Läs mer om DNA-test här

Att göra DNA-test är inte svårt

DNA-testet Family Finder är ett så kallat autosomalt test som ger dig DNA-matcher, nu levande släktingar, som är släkt med dig på både din pappas och din mammas sida, 4-6 (ofta ännu längre tillbaka) generationer tillbaka i tiden.
Family Finder beställs och betalas enkelt med kort via hemsidan Family Tree DNA. Då priserna anges i amerikanska dollar är det bra att ha en valutaomvandlare till hands, exempelvis Valuta.se. Family Tree DNA har sitt huvudkontor i USA och hemsidan är engelskspråkig, men låt dig inte skrämmas av det. Googles kostnadsfria översättningstjänst är en bra hjälp. Du kan enkelt kopiera och klistra in text i översättningsprogrammet.

När du har beställt ditt DNA-test får du strax en bekräftelse på beställningen samt ett personligt ”Kit-nummer” och lösenord skickat till den e-postadress som du har uppgivit. Den personliga DNA-sidan kan du med fördel bekanta dig med i god tid innan ditt resultat har kommit. Där kan du bland annat ställa in sekretess och välja hur mycket/hur lite du vill visa av dig själv för andra DNA-släktforskare. Om du inte vill att ditt namn ska stå kan du välja att skriva bara förnamn, ett smeknamn eller bara dina initialer. För dina DNA-matcher är det förstås roligt att få veta lite mer om dig än bara initialer, men genom att ”klicka” på din profil kan de kontakta dig via e-post.

Att fylla i några generationer bakåt i ditt personliga släktträd (Family Tree) på din DNA-sida underlättar väldigt mycket för dig och dina kommande DNA-kusiner när ni tillsammans ska ”klura ut” hur ni är släkt.

Så gör du själva DNA-testet:

Efter att beställning och betalning är gjord kommer du efter någon/några veckor att få ditt DNA-testkit i brevlådan. Testkitet innehåller välkomstbrev, instruktioner (med bilder), föradresserat vadderat returkuvert, ett dokument med ditt kitnummer, två sterila ”tops” samt två provrör med konserveringsvätska.

Testet görs med fördel på morgonen innan du har ätit och borstat tänderna. (Det måste ha förflutit 4 timmar sedan du åt mat senast). Tag ut den ena ”topsen” (svabben) och gnugga lätt på insidan av ena kinden. Gnugga inte för hårt så att det börjar blöda. Placera sedan testpinnen i behållaren och ”bryt” av pinnen (det knäpper till när den är av). Skruva sedan på locket och upprepa samma procedur med den andra ”pinnen”.
Glöm inte att underteckna det gröna dokumentet med ditt namn och kryssa i.
Sedan är det bara att placera allt i kuvertet, köpa porto (ca 20-30 kronor) och lägga kuvertet på postlådan. Jag brukar gå in på Pressbyrån eller annan butik och be dem hjälpa mig med vägning och porto, samt en liten röd ”Airmail-lapp”.

Med ett DNA-test får du kontakt med nya, härliga släktingar och får möjlighet att verifiera din ”pappersforskning” Teckning: Helena Bure Wijk

 

DNA-test som julklapp blir till glädje för hela familjen

Nu när julen närmar sig har man kanske inte så mycket tid över till att reflektera över sina ”släktrötter”, men om du funderar på att göra ett DNA-test så är den bästa tiden nu. Det är nämligen nu som det är stora rabatter på det autosomala DNA-testet Family Finder genom företaget Family Tree DNA och de rabatterade priserna gäller t o m 31 december 2018. Testet kostar nu 49 dollar + porto (istället för 79 dollar plus porto). I svenska kronor blir summan 540 kronor (inklusive porto). Testet kan beställas här

Det finns flera olika företag som erbjuder autosomalt DNA-test (där man får veta sina rötter på båda föräldrarnas sidor), exempelvis My Heritage och Ancestry men jag rekommenderar varmt företaget Family Tree DNA eftersom det är det företag där flest svenskar har DNA-testat sig. Jag har hittills beställt och administrerat sex DNA-test genom företaget sedan 2016 och har endast positiva erfarenheter.

Om du, liksom jag är nyfiken på dina släkt-rötter så kan ett DNA-test vara årets bästa julklapp för dig och din familj. En julklapp som varar i många år och som blir till glädje för hela familjen. Priset på DNA-testet är en engångssumma och ger dig tillgång till en privat DNA-sida där nya DNA-matcher (nu levande släktingar) kommer att publiceras varje vecka under 25 år. Du får även veta din ”etniska” DNA-mix och mycket, mycket mer.

Jag kommer i dagarna att berätta mer om hur DNA-test fungerar, hur man gör själva testet, tolkar resultatet och mycket mer.

Önskar er alla en riktigt God Jul!

Teckning: Helena Bure Wijk

 

Läs mer om DNA-test här:

Att göra DNA-test är inte svårt

Ett DNA-test kan göra historien levande

DNA-släktforskning

Ursulas folk och Helenas

DNA berättar mer om vårt ursprung

På snabbvisit hos släkten i Motala