Familjer utan släktnamn
De skogsfinska familjer som bosatte sig i Ångermanland under 15- och 1600-talet är väldigt svåra att forska vidare på eftersom de förlorade sina finska släktnamn när de kom till området som nybyggare. Den första generationen antecknades endast med förnamn samt tillägget ”finne” i kyrkböckerna, vilket gör att många av oss med rötter i Ångermanland har släktträd med många ”Pål”, ”Henrik”, ”Eskil”, ”Grels” och ”Sjul”- ”finne”, utan efternamn. Därför är det extra roligt när man någon gång lyckas koppla de finska anfäderna- och mödrarna till deras ursprungliga finska släkter.
Farmors mormors farfars morfars mormors morfar hette Mikael Henriksson f.1622. Mikael var torpare på finntorpet Tunsjön i Dals socken, Ångermanland från år 1650. Han var gift två gånger, med min anmoder Märit (utan efternamn men troligtvis hette hon Henriksdotter) samt med Elin Eskilsdotter som var dotter till Eskil Göransson ”finne” och Karin Persdotter i Knäsjön, Ytterlännäs.
De gamla källorna berättar att Mikael år 1650 fick fastebrev på hus och jord efter ”Hinrik finne”, hans far. Efter några år hade Tunsjön utökats med 4½ seland och var då ”fullsuttet” hemman. Ett tjugotal år senare, år 1672 kunde Mikael visa att han även var bördig till ett halvt hemman i Holm, Grundtjärn i Anundsjö socken i Ångermanland, där hans far hade levt.
Tenhunen från Jorois, Savolax
Mikaels far var enligt källorna knekten och torparen Henrik Pålsson Tenhunen f. 1600 som först bodde i Grundtjärn, Anundsjö. Från 1646 var han skriven på finntorpet Tunsjön:”En finne på Torsåkersskogen vid Tunsjön detta år 1646”. Fadern gick bort år 1653. Henrik var gift med okänd hustru.
Mikaels farföräldrar var Pål Henriksson Tenhunen f. 1575 i Jorois, Savolax, d. 1651 i Grundtjärn, Anundsjö och Ella Pålsdotter f. i Grundtjärn. Ella var dotter till Pål Pålsson f. 1590 i Viksjö finnmark, Stigsjö, Ångermanland och Märeta Matsdotter f. 1590 i Stigsjö. Ellas farfar var Pål ”finne” f. ca 1555 i Finland, d. 1639 i Viksjö, finnmark i Stigsjö.
Pål Henriksson Tenhunen var son till Heikki Tenhunen f. 1545 i Savolax och okänd hustru.
Konflikter bland finska nybyggare
Finnarna var till en början välkomna och erbjöds flera års skattefrihet för att bebygga och odla den ångermanländska vildmarken där ingen bodde då, men med tiden växte missnöjet gentemot nybyggarfamiljerna. Finnarna ansågs bland annat vara okristliga och trollkunniga. Man höll sig gärna till gamla sedvänjor och sitt språk. Att man bodde långt från ”civilisationen”, på avlägsna platser i de djupa skogarna, fördröjde säkert assimilering. Att skogsfinnarna som kom till Ångermanland även förlorade sina släktnamn kan också ha varit en orsak till konflikt. Släktnamnet visade vilken klan man tillhörde och vilka rättigheter man hade gällande jakt och fiske. Att man förlorade namnet kan möjligen varit en grund till konflikter mellan nybyggarfamiljerna. Redan tidigt 1600-tal visar domböckerna hur de finska nybyggarna råkade ”i luven” på varandra och mästrade, hotade och misshandlade varandra så svårt att vissa familjer tvingades begära skyddsbrev från kungen för att kunna bo kvar.
Två anfäder försökte skrämma bort varandra genom att använda trolldom. Att ”stämma” björn var en form av svart magi där man mentalt trodde sig kunna ta kontroll över björnen och få djuret att döda ovännens tamboskap. Det har berättats att de båda anfäderna med sin trolldomsförmåga fick den arma björnen att springa fram och tillbaka mellan gårdarna tills den var alldeles skinnflådd under tassarna.
Våld och trolldom på fjället
Byn Forsed i Ytterlännäs beskrevs tidigt som en ”froste by upp på fjellet”. Det var finnar som upptog och envetet brukade marken trots att frosten ofta låg kvar långt efter midsommar och omintetgjorde skörd. Finnarna i Forsed var tidigt beryktade för trolldom då den finske vismannen Kristian finne mot betalning botade sjuka, hittade stulna saker och pekade ut tjuvar. Redan 1655 ställdes han inför tinget, anklagad för trolldom. Och ännu tidigare, år 1648 var han i fokus för ett misshandelsmål – mot sin mamma. Mikael Henriksson i Tunsjön vittnade då mot släktingarna i Forsed: ”Christier finne i Forsse hafver nästförledne annandag jul slagit sin moder med näven och dragit henne i håret och hans hustru slagit sin svärmoder i huvudet med ett vedträd så att blodet lopp ut därefter”.
De beryktade
När trolldomshysterin nådde Norrland och Ångermanland tjugo år senare, riktades blickarna först mot de familjer som redan var beryktade för trolldom och för att på olika sätt vara ”bråkiga” och okristliga. Ättlingarna till skogsfinnarna låg då väldigt illa till. Margareta Henriksdotter, mor till vismannen i Forsed (som blivit misshandlad av sin son) avrättades, liksom Mikael Henrikssons hustru Märit.
Margareta i Forsed beskrivs i rättegångsprotokollen som ”utgammal, mer än 80 åhr, går stödd på tvenne käppar”. Under förhöret vägrade Margareta att prata svenska och hon bröt därmed mot Svea rikes lag. Hon låtsades först inte förstå vad som sades, men när tre vittnen påstod att hon brukade sitta i Blåkulla och rensa grisfötter, då blev hon arg. Margareta tog sin större käpp och gick till attack mot dessa vittnen. Hon drog sedan upp en kniv ”för att them skadha”. När tre starka män skulle sätta henne i handklovar så bet hon dem i händerna. ”Finskan Margareta i Forsse” halshöggs och brändes på bål.
Under rannsakningen sa anmodern Märit till sitt försvar att hon ”ingen annan synd hade bedrivit än att hon en gång hade stulit en hare och låtit sig lägras av en ogift knekt” men förhören och tortyren fortsatte och när hon senare stod inför rätten, utvakad och svimfärdig stack man henne i händerna med nålar, eftersom man trodde att sovande ”häxors” själar kunde smita iväg till Blåkulla. Märit vaknade och sa: ”Tro inte att jag är i Blåkulla!”. Hon halshöggs och brändes på bål i juni 1675.
Källor: Björna och Trehörningsjö socknar, en bortglömd finnbygd? (Tord Eriksson, 2009), Skogsfinska släktnamn i Skandinavien (Bladh, Myrvold och Persson, 2009), Om finnar och lappar (Lars Ivar Hansen 2006), egen forskning.
Helena Bure Wijk - Släktforskning 
Hej Helena!!
Har hållit på att forska om skogsfinnarna i nästan 25 år. Deltar nu i en författargrupp som ska skriva en ny ”Skogsfinska kulturarvet”. Intressanta uppgifter ,bl.a. om Tenhuinen och trolldom. Är nyfiken på källan till anklagelsen mot Kristiern finne för trolldom. I vilken dombok fainns detta mål? Och vill också gärna veta på vilka grunder du har kommit fram till Tenhuinen som släktnamn. Tack på förhand. hälsar Jan-Erik
Hej Jan-Erik!
Kristian instämdes till tinget i Sollefteå för trolldom 1655 och uppgiften finns i Torsåkers dombok. Bertil Hasselberg har skrivit om detta (Hasselberg, Graningesläkter) liksom Richard Gothe (Gothe:1948, s. 217-218).
Vad gäller Tenhuinen som släktnamn så har jag varit väldigt osäker genom åren men då Mikael Hindersson i Tunsjön kunde bevisa sig vara bördig till ett halvt hemman i Grundtjärn, Anundsjö (1672) så pekar allt på att Henrik Pålsson Tenhuinen i Grundtjärn var hans far. Har även kikat närmare på hur man gifte sig inom de olika släkterna. Mikael Hindersson i Tunsjöns dotter Anna gifte sig t ex med Nils Jonsson som var son till Joen Henriksson, som i sin tur var son till Hindrik Jonsson i Lännäs. (Björna och Trehörningsjö socknar – en bortglömd finnbygd?, Tord Eriksson 2009). Hindrik Jonsson i Lännäs kan vara den Hindrik ”långe” Jonsson (Tenhunen) som fick sonen Jon 1601. Jag är absolut ingen expert och har inga bevis på min teori om ”långe”. ❤
Stort tack Helena! Intressanta uppgifter som du presenterar här. Trolldomssaken är särskilt givande eftersom jag samarbetar med andra forskare i ett bokprojekt om Det skogsfinska kulturarvet. Jag har själv ingen koppling till Tenhuinen, vare sig till den värmländska grenen eller den som du skriver om här. Var mest nyfiken på bakomliggande källor och resonemang till uppgifterna. hälsar Jan-Erik Björk
Hej igen Jan-Erik! Så roligt och spännande med ert bokprojekt! Ser fram emot att läsa sedan ❤
Hej Helena!
Jag har skrivit till Björn och tackat för hans fina berättelse i tidningen Härjedalen. Jag växte upp i Lillhärdal och har länge prenumererat på tidningen.
Vad som väckte mitt intresse i din blog var namnet Tenhuinen varifrån min släkt härstammar. Det är den del av Tenhuinen som flyttade till Norra Finnskoga i Värmland någon gång på 1600-talet, och som emigrerade från Savolax på 1500-talet (kanske ifrån den ort du angett, Jorois, men är osäker). När jag släktforskade för flera år sedan (är ingen van sådan), förekom flera finska släktnamn i anslutning till Tenhuinen, som ingifta och utgifta i en salig röra. Till sist flyttade en son till Hälsingland varvid han bytte efternamn (vilket jag hört var vanligt) till Hägglund. Sen har det löpt på fram till mig och mina barn, och jag heter Allan Hägglund.
Kanske var ”din” Tenhunien och ”min” Tenhuinen släkt på något vis?
Hälsningar, Allan
Hej Allan! Tack snälla ❤ Så spännande!
Jag är inte riktigt säker men tror att det kan vara samma släkt. Det finns en bok av Bjarne Persson, "Livet i Finnskogarna: Mina skogsfinska anor…" och mycket information på internet om de släktgrenar som bosatte sig i Grangärde, Dalarna och i Värmland. En av ättlingarna från Tenhuinen i Grangärde hette Mats Henriksson Hägglund och föddes 1811. Kanske är han din anfader? 🙂
I hans släktgrenar gifte man sig bland annat med släkten Liitiäinen som bodde i Norge och Värmland, som är pappas anfäder. Så vi är säkert släkt på flera släktgrenar! Vill gärna veta mer om dina spännande släktgrenar. Jag ska sätta mig och forska lite 🙂 ❤
Hej Helena! Hjärtligt tack för ditt svar.
Jodå, Mats Hindriksson Hägglund föddes 1811 i Uggelheden, och flyttade tillsammans med sin hustru Anna Kajsa Frisk till Bollnäs, Säversta, (hon kanske kom därifrån) i juni 1831. Hans far hette Hindrik Ersson född 1782. Dom bodde tydligen i Uggelheden Aspberget, Norra Finnskoga. Jag visste dock inte att Mats härstammar ifrån Grangärde. Det har inte framgått i mina undersökningar. Kanske är det en annan Mats?
Det var nog en faslig trafik mellan Finnskoga och Norge på den här tiden. Dessutom blir det svårt när de byter efternamn. Har rotat fram mina gamla utprintade papper och kan bara konstatera att jag lade ner en del tid på att forska i släktleden, både på fars och mors sida.
Jag ska också leta mera i vad jag kom fram till för flera år sedan då jag sökte tillbaka i kyrkböckerna.
Tack så länge Helena.
Tack snälla Allan! Så spännande! ❤
Jag läste att Uggelheden Aspberget upptogs i slutet av 1600-talet (då fanns Tenhuinen där), så det kan inte stämma det jag skrev förut, att din anfader bodde i Grangärde 🙂 Det är så spännande det här och jag försöker följa familjerna. Mårten Staffansson Tenhuinen, som jag tror är din anfader, upptog Kindsjön i södra Finnskoga redan 1649. Du har gjort ett så fint arbete med din släktforskning! ❤
Hej och tack igen Helena!
Jag har fortfarande inte hittat all info jag hade tidigare. Ligger nog på någon sticka som jag ska leta vidare efter. Men jag kommer ihåg Staffansson Tenhuinen från 1600-talet. Jag letade ju också efter anledningen till varför Henric Ersson Tenhuinen ca år 1830 åkte på ett spöstraff. Letade i domarböcker och annat utan att hitta vad han gjort för fuffens.
På gammelgården i Fågelsjö, Orsa Finnmark, där några av mina äldre systrar bodde en period av deras liv, finns bevarat gamla fina bössor som svedjefinnar tillverkat på 16- 1700 talet.
Bodde Liitiäinen också i Finnskoga, Värmland?
Jag tycker mig minnas att Tenhuinen-erna blev ingifta i bl.a. Hakkarinen- och Muhoinen-släkten.
Med hopp om att hitta min sticka, tackar jag för nu Helena.
Ha det så gott!
Hej Allan! Tack snälla. Så spännande! Jag tycker mig ha läst om spöstraffet någonstans…ska försöka leta fram anteckningarna 🙂
Så fint att det finns kvar fina saker på gammelgården i Fågelsjö. Det är så vackert i Orsa med omnejd så till sommaren ska jag ta en tur dit.
Liitiäinen bodde i Aspberget och i Gravberget, Våler, Norge m.fl. platser och gifte sig med Hakkarainen, Puranen, Karjalainen och andra släkter. Nu ska jag ”gräva” lite och se om jag kan hitta uppgifterna om din anfader 🙂
Varma hälsningar ❤
Hej igen Helena! Hittar inte stickan. Däremot hittade jag en hel bunt med hyfsat osorterade A4-ark, som jag 2012-2013 printade ut från Heritage och SVARs arkiv. Ska ta mig tid med dessa buntar (en för far och en för mor) efter att jag skrivit klar min påstridiga roman.
Fantastiskt bra det du skrivit om ”Tenhuinen i Kindsjön”. Vilka våldsmän dessa herrar var uj uj uj.
Har beställt ”Uggliboka”, mången tack för tipset.
Hjärtliga hälsningar från ett karantänbenäget Stockholm
Allan
Hej! ❤ Tack snälla för dina fina ord. Förlåt att jag inte har svarat tidigare. Det har varit alldeles upp- och ned med allt nu i corona-pandemin 🙂 Hoppas att du och familjen mår bra ❤ Lycka till nu med din fina roman! Jag vill så gärna läsa den. Kram ❤
Hej igen Helena. Hoppas allt är bra trots coronan. Uggliboka innehöll just den info jag sökte beträffande spöstraffet för Hindrik Eriksson (Ersson) 1831. Enligt boken hade han stulit en mässbägare. Eftersom han inte kunde betala boten på 54,24 riksdaler, fick han spöstraff.
Tack för tipset om Uggliboka Helena, den är väldigt informativ och dessutom nästan vacker.
Nu kommer äntligen värmen, hoppas att du hinner njuta av den. Kram och ha det gott.
Åh!❤️ Tack snälla! Jag blir så glad att höra att du hittade informationen om din anfader! Uggliboka är en så fin bok! Så glad jag är att få veta att du och familjen mår bra❤️
Allt är bra här *peppar peppar* 😊 Härligt att våren är här🙏🏻😊
Var rädd om dig nu!❤️
Elin Eskilsdotter var med största sannolikhet född cirka 1635 i Böle 1 Graninge med föräldrarna Eskil Pålsson och NN.
Att Mikael Henrikssons far Henrik Finne skulle vara en Pålsson från Grundtjärn, Anundsjö var en intressant teori. Jag har inget som motsäger den teorin, mer än att jag inte hittar någon lämplig son Pål Henriksson.
Hälsningar
Hasse Hultman
Hej Hasse!
Tack för den spännande och viktiga informationen ❤
Eskil Pålsson är min anfader på en annan gren. Nu ska jag kika närmare på familjerna. Tack snälla Hasse! ❤
Hej på dig!
Det här var intressant läsning för att ja hört om att släkten Tenhunen/Tenhuinen mm. byggt upp en hel del i Finnskogarna i Värmland! Jag är mera intresserad om mina släktningar som funnits i Sverige! Även släkten från mors sida kommer också från Värmland Släkten Brandt/Aarrekangas finns med på listan!
Hej Ari!
Tack för din fina kommentar ❤
Så spännande! Jag ska kika om jag kan hitta något om din släkt på din mors sida.
Kram ❤
Helena