Bomärken har genom tiderna använts istället för namnteckning. Ursprungligen användes bomärket för att märka boskap, hus och boskap, men med tiden kom det att användas som namnteckning för att underteckna viktiga avtal, exempelvis bouppteckningar. Dessa märken påminner om runor och består ofta av linjer med tillagda streck och bågar. Ofta hade gårdar sina egna märken och varje märke ärvdes inom släkten. Förr i tiden, då många människor saknade läs- och skrivkunskap var bomärket ett bekvämt sätt att pränta sitt personliga ”sigill”, men bomärken har även använts långt in i modern tid.
Redan i de gamla germanska folklagarna från 400- 800-talet kan man se att ”signa”, ”märket”, användes vid märkning av boskap och ägodelar. Även i den gamla frankiska lagsamlingen framhålls hur ägodelar märks med personliga tecken. De första skriftliga beläggen för att dessa ”ägarmärken” använts i Norden finns i de isländska lagarna från 1100-talet. Min finske anfader Jon var en av många som ristade sitt bomärke när huset stod färdigt. Jons bomärke lär ha sett ut som bokstaven ”H”. Märket föreställde nämligen två avhuggna trädstammar med en gren liggandes i mitten och symboliserade den stol han satt på när han första gången kom till natursköna Remmet i Glissjöberg. Mer om det kan du läsa här.
Morfars morfars mor Lena Christiansdotter hade högsta betyg i läs- och skrivkunskap, men valde ändå att signera sin makes bouppteckning med ett bomärke i Knutby 1805. Märket, som ser ut att vara två ”A:n” (varav en bokstav är upp- och nedvänt), kan vara ett gårdsmärke från Burviks gård, som ärvts från Lenas svärfar Anders Andersson.
Det har forskats mycket om bomärkenas ursprung men man har inte funnit något belägg för att tecknen härstammar direkt från de fornnordiska runorna. Kyrkohistoriker Tuve Skånberg ser i de gamla bomärkena likheter med fornkyrklig dopliturgi. Han menar att det som senare kom att bli allmogens bomärken ursprungligen var ”gudstecken” som användes vid forna kristna dopceremonier. I sin intressanta avhandling ”Glömda gudstecken: från fornkyrklig dopliturgi till allmogens bomärken” som går att läsa här, framhåller han att det som ser ut att vara bokstaven ”A”, i själva verket kan betyda detsamma som ”O Alfa” och är hämtat från Kristusbeteckningen i Uppenbarelseboken 22:13, där Kristus betecknas som Alfa och Omega, den första och den siste. Ett tecken för att avvärja ”ont”.
I slutet av 1600-talet präntade prästen i Ytterlännäs, Ångermanland några märkliga tecken i kyrkoboken:
Även korset med lika långa ”armar” är ett kristet kors med ”ontavvisande” funktion menar Skånberg och andra forskare. Sådana kors har man bland annat hittat i Arnafjord, Norge och i Munktorp, Västmanland.
Huruvida de spännande bomärkena kan härröras från fornkyrklig dopliturgi eller till en tid långt före kristendomens intåg, vet jag inte, men jag vet att ”skogsfinnarna” som invandrade som nybyggare till den svenska ödemarken under slutet av 15- och början av 1600-talet, gärna blandade förkristen folktro med kristna symboler och man ristade gärna in sådana kors på hus, egendom, i marken och i stenar, till beskydd.
Helena Bure Wijk - Släktforskning 
Pingback: Bomärken | Kulturminnet
Hej! Mycket intressant det här. I mina hemtrakter har man hittat en gammal text inristad i en stock som påminner mycket om bomärken. Det är en blandning av fornnordiska runor, latinska alfabetet och kyrilliska tecken. Det som gör mig så nyfiken är att det verkar vara en fullständig mening, återkommande tecken som är som ett eget alfabet. Det verkar inte slumpartat. Har du någon aning vad det kan vara för något?
/Agnes 🙂
Hej Agnes! ❤ Tack för din fina kommentar! ❤
Oj, såå spännande och intressant! Ni har hittat en historisk skatt i dina hemtrakter! 🙂
På den här sidan skriver Riksantikvarieämbetet om bruket av runor och latin: https://k-blogg.se/2020/06/06/runor-och-latinskrift/
men ni har ju även hittat kyrilliska tecken som finns inristade i stocken. Så spännande!
Om du har ett foto, eller kanske kan ta en bild på skriften, så tror jag att Historiska museet kan hjälpa dig att få svar på denna spännande gåta. Bifogar en länk med kontaktuppgifter till museets medarbetare: https://historiska.se/kontakt/medarbetare/
Du får gärna berätta sedan när du får svar 🙂
Varmaste lycka till och kram ❤
Helena
Hej Helena! 🙂
Vad kul att du svarar! Man blir så glad att hitta andra som är passionerade över släktforskning och historia. Nu har jag kontaktat runolog Magnus Källström med en bild. Han svarade såhär:
“Jag tror inte att det är ryska utan förmodligen vanliga bokstäver som har getts ett lite kantigt utseende så att de påminner om runor.
En bit in på andra raden står OPS, vilket jag tror ger lösningen. Detta är initialer för exempelvis O(lof) P(etters)s(on). Förmodligen innehåller de övriga teckenföljderna liknande initialer. I samma rad läser man (om det som ser ut som den gamla íhwaz-runan tolkas som ett latinskt S):
KNS SR(?)S NES KND KED SED
Det första är liknande initialer: K(arl) N(ils)s(on) etc. I de initialer som slutar på D handlar det givetvis om sammansättningar med -dotter: K(arin) N(ils)d(otter), K(arin) E(rs)d(otter) osv.”
Så det kan vara t.ex. ungdomar som ristade in sina initialer i samband med slåttern. Eller kanske skogsfinnarna? Stocken är funnen i en liten by utanför Byske, Skellefteå. Min familj kom fram till att dom ristat in ”En nishhas” som nog är dialekt för En Nilsson! Betydelsen bakom ordet ”Knkesi” är fortfarande en gåta . Sedan är det en triangel med kors i var sitt hörn, själva bomärket. Stocken var en del av en mycket gammal lada, ägaren trodde 1600-1700. Varför tror du dom ristade in bomärket och initialerna där? Och framför allt, vilka tror du dom var? Tar tacksamt emot dina teorier och kvalificerade gissningar!
Kram Agnes W 🙂
Hej Agnes! ❤
Åh! Såå spännande! Vilken fantastisk skatt och mystisk gåta du har hittat! ❤
Jag tänker direkt på finska nybyggare som ofta ristade in bomärken och magiska tecken i husen till beskydd. Ofta byggde man ladan först (innan man byggde själva boningshuset) och bodde där tills torpet stod färdigt. Jag har en anfader som, enligt berättelsen, kom vandrande från finska Österbotten till Härjedalen. Hans bomärke var ett tecken som föreställde två "ben" med en liten "bräda" emellan och sägs ha varit den stol han satt på, första gången han kom till Remshöjden första gången.
Skogsfinnarna ristade ofta kors och pentagram…funderar på tecknet din familj har hittat som förställer en triangel och ett kors. Kan det ha varit en del av ett pentagram-tecken? Hmmm…åh så spännande! Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde hjälpa dig att få svar på gåtan ❤
Jag är säker på att den runolog du haft kontakt med kan det här mycket, mycket bättre än jag…men jag vill gärna tro att det är ladans ägare som har ristat dessa tecken på 16-1700-talet när huset byggdes. Hemliga tecken till beskydd? Familjens initialer?
Eller så var det kanske ungdomar som ristade i stocken långt senare…men varför?
"Nishhas" och "knkesi" är så spännande! Kan det vara uttryck med koppling till Finland? Eller uttryck som har lokal koppling till Byske?
Jag har suttit och läst lite om gårdar och de första bofasta i Byske. Bifogar länken om du vill läsa. Du kanske säkert området bättre än jag ❤ 🙂 "Byske Älvdal": https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/1972-73-Bebyggelseinv-Byske-alvdal.pdf
Om du vill, så skulle jag mer än gärna vilja skriva ett inlägg i min blogg om din fantastiska gåta, som en liten efterlysning. Kanske finns det någon där ute som känner igen uttrycken och kan tyda tecknen? ❤
Jag förstår om du inte vill och jag hjälper dig mer än gärna att "gräva" i kyrkböckerna efter de som varit ägare till torpet/gården där ladan fanns/finns. Kanske finns svaret där? Kanske är det den första ägarfamiljens initialer som finns inristade i stocken? Skriv gärna till mig på min e-post forskningwijk(snabela)gmail.com så ska jag göra allt jag kan för att hjälpa dig att få svar.
Kram ❤
Helena
Hej Helena!
Att det är spännande. 🙂 Vilken häftig historia om din anfaders resa och bosättning! Hur fick du tag på informationen? Fanns det nerskrivet eller fick du forska dig fram? Det är en trolig teori att det är finska nybyggare, ladan med stocken spekulerades att vara från 1600-talet av vissa bybor. Ladan som med stor sannolikhet var Gagsmarks äldsta stod den på norra sidan Åbyälven innan den revs. Gagsmark är en liten by utanför Byske som ligger bredvid Åbyälven. Länkar nedanför står det kort om byns historia (sida 86): https://skelleftea.se/download/18.64e31caa1791cf1af0649c1/1620198257420/Kulturmilj%C3%B6erWebb.pdf
Det finns dokumenterade bomärken från dom etablerade gårdarna under 1700-talet, men detta bomärke fanns inte med i samlingen. Det är troligt att detta bomärke annars är en variation på byns mer etablerade bomärken, jag kan mejla och skicka bild på dom. Ska också skicka bild på den fullständiga texten och bomärket! Själva bomärket slår mig som någon variant av treenigheten, men det är inte säkert. Vill verkligen höra din analys av vad det kan symbolisera!
Du får mer än gärna skriva ett inlägg om detta! All hjälp att lösa gåtan tar jag tacksamt emot 🙂 Det känns lite magiskt- vilka de var dom egentligen och vad försökte dom skriva? Förhoppningsvis får vi åtminstone lite tydligare bild av vilka dessa var.
Kram Agnes W 🙂 ❤
Hej Agnes! ❤
Tack för ditt fina meddelande. Förlåt att mitt svar har dröjt ❤
Så intressanta iakttagelser du har gjort ❤
Kan det kanske ha varit någon form av besvärjelse för beskydd? Förr i tiden ansågs det mesta som var dåligt komma från norr, exempelvis nordanvinden. Ladan låg på norra sidan av Åbyälven…
Min mormors anmoder hade tre staplade stenar utanför sin stuga som tros vara någon slags "trollsten" för beskydd (enligt rykten i släkten var det en finsk sed). De tre stenarna har hittats på många platser och sägs ha med treenigheten att göra. Spännande att du anar att inskriptionerna på stocken också har med treenigheten att göra ❤
Berättelsen om bomärket som föreställde stolen som anfadern satt på hittade jag i gamla berättelser som nedtecknades av en man som hette Fale Burman på 1800-talet. Han skrev ned muntliga berättelser, så man får ta det med en stor nypa salt. Men det är så roligt när man hittar anteckningar om släktingar som är mer än bara årtal och namn 🙂
Tack för den intressanta länken om byarna! Så intressant!
Jag skriver så gärna ett inlägg, som du självklart ska godkänna först, innan jag publicerar ❤
Förhoppningsvis kommer denna spännande gåta att få sitt svar. Så spännande!
Kram från Helena ❤
Skriv gärna till mig på min e-post så kan jag skicka förslag på text till dig. Kan ej skriva till dig nu då jag inte har din e-postadress ❤
Hej!
Spännande läsning!
Nichhas kan vara dialektalt för Nils Hansson. En Nils Hansson, n’ Nishhas.
Vad knkesi kan jag än så länge inte få kläm på.
Mvh, Åsa 😊
Åh! Så spännande! Tack snälla Åsa för din fina och intressanta kommentar! ❤
Kram