Familjen Åkerlind i Bennebols masugn

I Bennebols masugn, som ligger i de djupa skogarna strax utanför Knutby i Uppland, tillverkades tackjärn mellan åren 1683 och 1884. När verksamheten blomstrade som mest tillverkade man årligen cirka 400 ton tackjärn i bruket. Bruket var ett litet miniatyrsamhälle där några hundra personer levde. Längs Bruksgatan fanns arbetarbostäder, ladugårdar, skolhus, smedja och stall. De flesta familjer stannade och arbetade i bruket i generation efter generation.

Vallonerna i Bennebols masugn

Under slutet av 1500- och första delen av 1600-talet kom några tusen vallonsmeder till Sverige för att arbeta. Det var deras speciella teknik att framställa smidesjärn som gjorde dem så efterfrågade. Vallonerna kom från sydöstra Belgien och norra Frankrike på initiativ av arrendatorn Welam de Besche och hertig Karl. De svenska bruken var vid den tiden i stort behov av skicklig arbetskraft och kunde erbjuda bra löner. Den tidiga valloninvandringen skedde främst till bruken i Östergötland och Värmland men under 1600-talets första del inflyttade många vallonfamiljer även till de uppländska bruken, som på den tiden arrenderades av köpmannen Louis de Geer. Vid Bennebols masugn var de flesta bruksarbetare svenska men där fanns även några vallonfamiljer.

Masmästaren Per Persson f.1717 var gift med Margareta Gottfridsdotter Dubois f.1721 i Almunge. Paret fick tillsammans sex barn – Margareta, Per, Anders, Johan, Maria och Gottfrid. Ättlingarna kom att kalla sig Bladlund och Åkerlind, namn som har sitt ursprung i ortsnamnet Bladåker. Jag härstammar från sonen Johan Bladlund som föddes 1755 i Bennebols masugn.

Familjen Åkerlind i Bennebols masugn

Masmästaren Per Persson och Margareta Dubois dotter Maria Bladlund f. 1758 i Bennebols masugn gifte sig med Hans Jansson från Burvik i Knutby. Tillsammans fick de sex barn – Anders, Hans, Jan, Greta Maja, Petrus och Brita Kristina. Genom Petrus Hansson f.1792 i Bennebols masugn uppkom släktnamnet Åkerlind.

Familjen Åkerlind levde i Bennebols masugn i generation efter generation i flera hundra år. Per Johan Åkerlind som föddes där år 1869 var ättling till masmästaren Per Persson som var verksam där under 1700-talet. Per Johan var gift med Augusta Emilia Schedin f.1870 i Edsbro, Stockholms län. Tillsammans med de sex barnen bodde de på västra gaveln i den vita arbetarlängan Karl Karls. Tillsammans med familjen bodde även Per Johans mamma Anna Maria Norström f.1835 i Knutby. Från baronen i Harg erhöll Anna Maria en gratial som bestod av fri bostad, fri ved samt en liten summa som skulle räcka till livets nödtorft. På bilden här ovan är hela familjen Åkerlind i Bennebol. I den främre raden sitter Anna Maria, dottern Margit och Per Johan. På den mellersta raden står f.v. döttrarna Sigrid, Astrid och Edit. I Bakre raden f.v. står sönerna Johan Helmer och Per Georg Åkerlind som är fäder till kusinerna May-Lise och Bertil Åkerlind.

Tack vare släktforskningen har jag fått den stora glädjen att lära känna två ättlingar till Per Johan Åkerlind, Bertil och May-Lise Åkerlind som är kusiner.
– Jag är barnbarn till Per Johan Åkerlind genom sonen Johan Helmer, berättar May-Lis Åkerlind som är en duktig och hängiven släktforskare. May-Lise har genom åren sammanställt sin släktforskning hundratals år tillbaka och hon använder sig av släktforskningsprogrammet Disgen2019 för att dokumentera släkten:
-Det är så roligt att den yngre generationen fortsätter med släktforskning. Jag har släktforskat för mina fyra barnbarn, så att de vet varifrån de härstammar. De får en varsin utskrift när de fyller 20 år, som de kan ha när de blir äldre, som ett minne av mig och deras släkt, säger May-Lise Åkerlind.

Även May-Lises kusin, Bertil Åkerlind, som är sonson till Per Johan Åkerlund och Augusta Emilias son Per Georg Åkerlind är en hängiven släktforskare med mycket kunskap. Bertil berättar att det endast var ett 15-tal personer som var fast anställda vid Bennebols bruk – masmästare, hyttdräng, uppsättare, bokare, malmdraghare och slaggskjutare. Därtill fanns många dagsverkskarlar som hyrdes in per dag när de behövdes.

Anna Maria Åkerlind f. Norström tillsammans med fyra av barnbarnen i Bennebols masugn. Fotot har tidigare publicerats av journalisten Inger Ärlemalm som har berättat om familjerna som arbetade och levde i bruket.

Livet i masugnen

Under vinterhalvåret hämtades järnmalmen från Dannemora gruva och fördes till masugnen på slädar. Under sommartid forslades materialet med häst och båt till Harg, där det sedan hämtades till masugnen.
-För bönderna i Alunda, som skötte malmtransporterna blev det ett välkommet bidrag till hushållskassan. Koltransporterna till Bennebols masugn sköttes av kolbönderna i trakten, berättar Bertil Åkerlind och beskriver vidare hur arbetet gick till:

-Under de perioder då man smälte tackjärn – Det kallades att blåsa masugnen-arbetade man i skift, en vecka i taget. Masugnsarbetarna övernattade i en stuga alldeles intill masugnen som kallades ”labbe”. Efter en vecka bytte man besättning och de som gick av skiftet badades rena från topp till tå och befriades från allt sot och annat, berättar Bertil Åkerlind.

En speciell fiskemetod

Vallonerna behöll ofta språk och traditioner långt in i tiden. Vid somliga bruk hade man egna skolor med undervisning på franska och man samlades ibland för hemliga gudstjänster. Vallonerna, som ofta var kalvinister, bekände sig till den reformerta tron som det var förbjudet att utöva i Sverige på den tiden.

En speciell fiskemetod kan vara en tradition som vallonerna förde med sig och som levde kvar länge vid Bennebols masugn. Man fiskade med en metod där man använde en stör som kallades ”fork”, för att skjuta ut fiskenäten och för att mana fiskarna så att de hamnade i näten. I fiskenäten fanns en strut som var gjord av näver, där man stack in forken. Bertil minns hur farfar Per Johan Åkerlind ofta gav sig ut på Norrsjön med sin fork för att fiska.
-Intressant i sammanhanget är att ”fourche” är det franska ordet för grep/gaffel, avslutar han.

Bertil och May-Lise Åkerlinds farfar Per Johan fiskar med fork i Norrsjön.

Källor: Bertil Åkerlind, May-Lise Åkerlind, Inger Ärlemalm och egen forskning



12 reaktioner på ”Familjen Åkerlind i Bennebols masugn

  1. Jan Björk

    Hej Helena!
    Jag sitter här i Agunnaryd och skriver om barnmorskor. Nu har jag en som anställdes här 1878 och hette Gustava Helea Buhre från Norrtälje. Kan deta möjligen var någon släkt till dig? I så fall skulle jag var intresserad om hennes bakgrund och eventuellt om det finns ett foto på henne.
    Vänligen Jan Björk Agunnaryd

  2. Helena Bure Wijk

    Hej Jan!
    Tack för din fina kommentar. Så spännande! Jag vet att det fanns/finns en släkt Buhre i Norrtälje men det är inte släkt till mig.
    Lycka till med din spännande forskning ❤
    Kram
    Helena

  3. May-Lise Åkerlind

    Hej Helena Bure Wijk!
    Tack för din upplysning i släktforskningen. Min far Johan Helmer Åkerlind och min farfar Per Johan Åkerlind är med på dina bilder. Samt Inger Ärleman och hennes man har jag träffat många gånger på släktträffarna vid Bennebol, men nu är de döda bägge två. Bertil Åkerlind är min kusin av alla andra.
    Karl Birger Wik, f 1905-10-05 i Edsbro och var Järnvägsarbetare gifte sig med Marta f Söderlund, f 1904-08-12 i Hille, d 1966-11-14 i Edsbro. Dotter Maj Berit Margareta f Wik 1929-10-01 i Edsbro.
    Lycka till med din forskning i fortsättningen!/May-Lise Åkerlind

  4. Helena Bure Wijk

    Hej May-Lise! ❤
    Tack för din fina kommentar ❤
    Så fantastiskt! ❤ Får jag skriva in dig och din familj i texten?
    Det är så ledsamt att Inger Ärleman och hennes man inte finns med oss längre här på jorden.
    Varm kram ❤
    Helena

  5. May-Lise Åkerlind

    Hej igen Helena Bure Wijk!

    Tack för ditt mail Helena! Du får gärna skriva in min familj i din text, för det är roligt att den yngre generationen fortsätter med släktforskning och ger upplysningar om dem. Jag har släktforskat för mina 4 st barnbarn, så de vet varifrån de härstammar och de får en utskrift när de fyller 20 år som de kan ha när de blir äldre och ett minne av mig och deras släkt, för det är flera hundra år tillbaka i tiden. Det är mycket intressesant att forska och allt finns på min dator i programmet Disgen 2019.
    Hör gärna av dig igen Helena!

    Lycka till i fortsättningen och kram/May-Lise

  6. Helena Bure Wijk

    Tack snälla fina May-Lis! ❤
    Jag har skrivit om dig i texten nu. Kika gärna och säg till om du vill att jag ska ändra/ta bort eller lägga till något 🙂
    Varma kramar och varmt Lycka till med din fina forskning ❤ ❤

  7. May-Lise Åkerlind

    Hej igen Helena!

    Jag godkänner det du skrivit i din blogg Helena! Samt att jag fått kontakt med dig och ännu en som jag hade träffat när hon var liten och nu forskar i min släkt och jag hade hennes morfars mor som var släkt på min far sida och det är många till er.

    Önskar dig en fin Valborgsafton och fortsatt forskning/Kram/May-Lise

  8. Helena Bure Wijk

    Tack May-Lise! ❤
    Så roligt att vi har fått kontakt!
    Önskar dig en härlig helg ❤
    Kram ❤
    Helena

  9. Anonym

    Tack för ditt mail!

    Önskar detsamma att du får en fin helg och en vår som vi längtar efter!
    Många kramar/May-LIse

  10. Anonym

    Jag önskar dig allt Gott min släkting! Men värmen kom lite för snabbt för kroppen.
    Många kramar/May-Lise!

  11. Helena Bure Wijk

    Tack min fina kära släkting ❤ Värmeböljan kom så hastigt och försvann, just när jag hade börjat leta efter min gamla bikini i förrådet 🙂 Många varma kramar ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s