Publicerad i Östergötland, släktforskning

Anor med fågelnamn

Zacharis vid Strömmen var fordom befallningsman på Björkevik

Anfadern Zacharias föddes år 1643 och var befallningsman på gården Björkvik, som förr i tiden skrevs Birkevik, i Östra Ryd, Södermanland. Befallningsman var på den tiden titel för en fogde som arbetade under landshövdingen, som i sin tur var kungens befallningshavande, i ett visst område.

Birkevik

Björkviks (Birkeviks) första ägare var Peter Tomasson som var häradshövding i Skärkind på 1300-talet. Under 1600-talet ägdes godset av familjen Oxenstierna där döttrar gifte sig med släkterna Soop, von Yxkull, Posse och Gyllencreutz. Beata von Yxkull (till Björkvik och Steninge) som föddes 1618 gifte sig med Erik Gyllenstierna, friherre Gyllenstierna af Ulaborg (Ule socken i Finland).

Björkviks herrgård från ovan, 1935. Foto: AB Flygtrafik

Släkten Gyllenstierna hade på sin tid hisnande många släktgrenar, så jag nöjer mig med att koncentrera mig på några få. Nils Gyllenstierna f. 1526 var riksråd och ståthållare och kom att bli stamfader för den friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm. Nils var son till riddaren Göran Gyllenstierna och Kristina Nilsdotter Grip och var under sin livstid gift med Ebba Axelsdotter Bielke. Nils Gyllenstierna avled år 1601 på godset Fogelvik i Tryserum.

Flyttade till Fogelvik i Tryserum

Godset Fogelvik (Fågelvik) i Tryserum har medeltida anor och ägdes av släkten Gyllenstierna. På 1700-talet fanns många underliggande gårdar och säterier. Allt eftersom släkten Gyllenstierna växte genom att nya barn föddes i familjen, byggdes säterierna Vittvik, Löt, Kurum och Stjärnö.

Av någon anledning följde min ana, befallningsmannen Zacharias familjen Gyllenstierna till Tryserum och bosatte sig där på gården Strömmen under godset Fogelvik (på Vittvik).

Strömmen, som hade varit ett komministerboställe kallades ursprungligen Skrekkeström (av ”skräcka”, namnet för Skrakhona). Tillsammans med ännu okänd hustru fick Zacharias flera barn, bland andra Olof f. 1690 som är min ana. Olof stannade i Strömmen vid Fogelvik under hela sitt liv. Han var gift med Ingeborg Larsdotter f.1694 i Tryserum och tillsammans fick de barnen Zacharias f. 1726, Arvid Adam f. 1729, Maria f. 1731 och Lars f. 1734. Barnens dopvittnen var alla anställda på Fogelvik, exempelvis hovmästaren Kööl, magister Fikén, Jon Listher och jungfru Warg.

Foto: Helena Wijk

Finska rötter

Olofs hustru Ingeborg Larsdotter hade finska rötter och föddes på finntorpet Slätvik i Tryserum år 1694 som dotter till Lars, med okänt födelseår. 

Margareta Gyllenstierna (af Fogelvik), var dotter till Nils Gyllenstierna. Margareta föddes 1689, ärvde Fogelvik och gifte sig med Arvid Horn (af Ekebyholm) f. 1664 i Finland. Genom giftet kom godset att ägas av familjen Horn af Kanckas. Margaretas son Adam (Horn af Ekebyholm) föddes år 1717 på Fogelvik.

Kanske kände min anmoder Ingeborg Larsdotter i Strömmen någon slags koppling till den finska familjen Horn på Fogelvik? År 1729 föddes Ingeborgs och Olofs son i Strömmen och döptes till Arvid Adam, efter ägaren och hans son på Fogelvik.


Adam Horn av Kanckas f. 1717 var son till Arvid Horn och Margareta Gyllenstierna av Fogelvik

 

Gårdarna Lindö, Händelö och Västerbyholm

De gamla godsen Lindö och Händelö i Östergötland kom i familjen Horns och Sperlings ägo då Carin Horn af Marienburg gifte sig med en Sperling. Gården Västerbyholm som hade ägts av familjen Somme på 1500-talet, övergick till släkten Natt och Dag och senare till Sten Arvidsson Sture, för att på 1700-talet vara i friherre Johan Adelsvärds ägo.

Foto: Helena Wijk



Män med fågelnamn

På 1750-talet dök det plötsligt upp flera män med Fågelnamn – Fogelberg och Fogelström – i S:t Johannes församling i Norrköping. (Ibland växlar namnen mellan -berg- och ström när de flyttar till ny församling). Personerna hade någon slags släktkoppling samt kopplingar till godsen Fogelvik, Lindö, Händelö och Västerbyholm.

Namnen Fogelberg och Fogelström dyker upp i Norrköping i mitten av 1750-talet. Min anfader Zacharias Fogelström, som då var laxfiskare vid Västerbyholms gård, blev far till mormors mormors mormors pappa, Lars (som kom att heta Fogelberg). Lars mamma var Elsa Persdotter Qvarfordt från Östra Eneby. Elsa avled i barnsäng några år senare och Zacharias gifte då om sig och flyttade från Norrköping till Västra Harg, där han fortsatte att fiska lax till adelsmännen i trakten.

När Lars föddes 1755 var herr Petter Fogelberg och mademoiselle Fogelberg dopvittnen


 I Norrköping fanns även befallningsmannen Jeremias Fogelström från Tryserum på 1700-talet. Han var inspektor/befallningsman på Lindö herrgård.

Inspektorn på Händelö, Johan Lidmans och hh Lovisa Lundbergs dotter. Vittnen: …högvälborne Knut Leijonhufvud, inspektorn på Lindö Jeremias Fogelström, högvälborne fru grefvinnan Leijonhufvud f. Sperling, jungfrun Anna Catharina Schollin.



När Lars Fogelberg föddes 1755 var ett av hans dopvittnen Petter Fogelberg som under sin livstid var befallningsman/inspektor vid Västerbyholm och senare i Simonstorp samt vid Åsby i Kvillinge. Petter föddes omkring 1709 och var gift tre gånger under sin livstid – gifte 1 med Anna Margareta Lundberg, 2 med Margareta (Greta) Hallenia och 3 med Maja (Maria) Lena Håhl. Petter/Peter/Petrus avled i Ättorp, Kvillinge 1789 ”Gamle befallningsmannen vid Åsby och Simonstorp Petter Fogelberg, 80 år”

1754: Befallningsmannens på Västerbyholm Petter Fogelberg och hh Anna Greta Lundbergs dotter Ulrica. Vittnen: Ryttmästaren, välborne herr Johan Adelsvärd, ryttmästaren välborne herr Georg Gripenwald, högvälborne friherinnan Adelswärd, högvälborne friherrinnan Gripenwald.



Köhler och Qvarfordt

Namnet Zacharias är ett namn som ofta förekom i släkten Köhler så jag är övertygad om att ”min” Zacharias, befallningsman på Björkvik f. 1643 härstammade från denna släkt men jag kan tyvärr inte följa familjen bakåt i tiden då kyrkböcker saknas.

Zacharias sonson, Lars Fogelberg f. 1755 gifte sig med Elsa som var dotter till Elisabeth Vallentinsdotter Qvarfordt f. 1701, dotter till Vallentin Bengtsson Qvarfordt f. 1661 och Elsa Eskilsdotter Köhler f. 1675.

Familjerna Köhler och Qvarfordt följdes åt och det skulle vara så roligt att få veta varför man på denna släktgren plötsligt valde att ta ”fågelnamn” på 1750-talet och varför man var så trogna just Fogelvik och familjen(erna) som ägde gården.

Hör gärna av dig om du vet mer om familjerna eller har något tips. Allt, stort som smått är värdefullt: forskningwijk(at)gmail.com

Publicerad i Östergötland, Bergsmän, Gruvarbetare

Anor i snårskogen

 

Foto: Helena Bure Wijk

Finspång har kallats den svenska industrins vagga och på min mormors sida av släkten har vi djupa rötter där. Genom århundradena har järnmalmsbrytning och järnhantering varit den viktigaste verksamheten i området och redan tidigt organiserades bergsbruket i flera bergslagar som hade särskild lagstiftning – Hällestads bergslag, Vånga bergslag och Risinge bergslag. Jag har skrivit lite mer om bergsmännen i ett tidigare inlägg här i bloggen.

Stuga från en bergsmansgård. Foto: Helena Bure Wijk

Risinge i norra Östergötland är en socken med gamla anor. Man tror att ortsnamnet betyder ungefär ”de som bor vid snårskogen”. Stenyxor har hittats i områden som tyder på att det redan för 5000 år sedan bodde människor där. De första invånarna var inte bofasta. De var jägare-samlare som förde en nomadiserande tillvaro och förflyttade sig mellan olika platser, beroende på tillgången av föda.

Författaren Mathilda Lönnberg, som själv var från Risinge beskrev vyerna från en båtresa år 1896: ”Icke är Glan en bland de största af Götalandets sjöar, den är kanske icke heller den fagraste, dock erbjuder den för ögat en mängd af växlande syner, som, förhöjda af den strålande sommarsolen och afspeglade af de klara glittrande böljorna, framställa sig som en både storslagen och tilldragande rundmålning”.

Eskil vid Ängnäs

På den lummiga halvön Ekön (Öna) öster om Finspång fanns under 1600-talets första hälft en frälse och säteribebyggelse som hette Ängnäs. Där arbetade min gamle anfader Eskil Jönsson som frälseinspektor. Eskil hade tidigare varit förman på Syttorp i Östra Ryds socken hos Salomon Skutenberg (f.1655 d.1693). Salomon var hovjunkare hos Magnus Gabriel de la Gardie. År 1689 blev Eskil frälsefogde på Skutenbergs gods på natursköna Ekön. När Salomon avled 1693 fortsatte Eskil att arbeta som frälseinspektor inom familjen, hos änkan Christina Kagg (d.1724). Han avled där år 1706.

”Och snart ila vi förbi det fagra Ängnäs, som ligger där så leende på sitt lummiga näs. Det aftecknar sig mot en bakgrund af skogiga berg i en omgifning af ekar och alar. Glan slår armarne omkring det i förtjusning, och framför sväfvar en liten björkbeklädd holme lik en farkost på vågen, under det att bakom oss sjön utbreder sitt vida, mörkblåa vatten — en graf för minnen från förgångna tider, hvilka stiga upp och gå igen i drömmar om hvad som varit” skriver Mathilda Lönnberg så målande år 1896.

Eskil Jönsson var gift med Elin och paret fick tillsammans fyra barn, tre döttrar och en son. Min anmoder Elsa Eskilsdotter f. 1675, gifte sig med hammarsmeden Valentin Bengtsson Qvarfordt f. 1661.Här kan du läsa mer om Elsa och Valentin och även på min sida som finns här.
Eskils och Elins ende son Henrik f.1683, gifte sig med Christina Borg f. 1886 och Henrik kom att bli anfader för den stora släkten Egnell som du kan läsa mer om här. Henrik skrevs in som ”Henricus Aeschilli” (latin) när han var endast 9 år gammal vid Linköpings skola år 1692 berättar ättlingar till Henrik på sin webbsida. Vid 23 års ålder var han student i Lund och valde då att byta namn till Egnelius. Tog värvning år 1709 och blev fältväbel samma år. Henrik blev sedan kapten. Han avled år 1743.

 

 

Källor: Anders Köhler, Mattias Loman, Egnelliana, egen forskning, ”Sommarvandring i Östergötland” av Mathilda Lönnberg 1896.