Wear a mask and save your life -ansiktsmask som skydd genom tiderna

 

1024px-1918_at_Spanish_Flu_Ward_Walter_Reed_(cropped)
Sköterska behandlar patient i Washington, DC under spanska sjukan 1918. Foto: Harris & Ewing photographers

Hösten 1918 spred sig spanska sjukan över världen och 50 – 100 miljoner människor beräknas ha mist sina liv till följd av den smittsamma influensan och de svåra sjukdomar som följde i dess spår.

Wear a mask and save your life – krav på munskydd i många länder 1918

I staden Berkeley i norra Kalifornien i USA insjuknade tusentals invånare. Efter några veckor var epidemin så allvarlig att man tvingades ta till drastiska åtgärder. Skolor stängdes, alla nöjesevenemang och möten, även kyrkobesök förbjöds i ett försöka att stävja epidemins framfart. Några veckor in i pandemin hade 1000 invånare i staden insjuknat i ”spanskan” – i vissa hushåll låg ett tiotal familjemedlemmar sjuka – och 33 personer hade redan avlidit. Röda korset bistod staden med sjukvårdspersonal och skyddsmateriel.

Under spanska sjukan 2018 Foto: okänd

Man beslutade att införa tvång på att bära ansiktsmask utomhus för allmänheten och 23 oktober 1918 uppmanade tidningen Berkeley Daily Gazette alla invånare att bära ansiktsmask då sjukvården nu saknade kapacitet att ta hand om alla sjuka. Gasmask uppgavs skydda mot influensan till 99%, men även en mask av tyg ansågs vara ett effektivt skydd och i artikeln gavs instruktioner om hur man tillverkar och bär hemmagjort ansiktsskydd. ”Den man, kvinna och barn som vägrar bära mask är en farlig slashas” basunerade tidningen ut i sin helsidesartikel.

”Du måste bära ansiktsmask, inte bara för din egen skull utan även för att skydda dina barn och din granne från influensa, lunginflammation och död”. Berkeley Daily Gazette onsdag 23 oktober 1918


Spanska sjukan i Sverige

Spanska sjukan slog ned som en blixt från klar himmel i Sverige sommaren år 1918 men inledningsvis var dödstalen låga så man trodde inte att sjukdomen kunde vara så farlig som den kom att bli. Det var först i september samma år som människor började avlida i spanska sjukans följdsjukdomar där dubbelsidig lunginflammation var den vanligaste dödsorsaken. Det som till en början verkade vara en ganska harmlös influensa förvandlades snabbt till en pandemi som skördade mellan 50- 100 miljoner människoliv.

I Sverige omfattades inte influensa av dåtida epidemilagstiftning så det var svårt att införa skolstängningar och förbud för stora folksamlingar etc. Vid pandemins utbrott fanns 6000 vårdplatser för epidemisjukvård i landet och det fanns stort behov av att snabbt bygga sjukhus för ändamålet. Det gick trögt, framför allt på landsbygden men allt eftersom pandemin framskred kom provisoriska sjukhus att uppföras.

Två läger

Inom den svenska  läkarkåren 1918  fanns två läger som ställdes emot varandra, där den ena sidan förordade handling för att motverka spridning av sjukdomen medan den andra menade att förhindrande av smittspridning redan tidigt var dömt att misslyckas, på grund av sjukdomens enorma smittsamhet och spridningshastiget. Istället hoppades man på att så många som möjligt skulle bli smittade snabbt i denna epidemi, då man trodde att sjukdomsförloppet för dem som som smittades tidigt skulle bli lindrigare. Trots olika uppfattningar var båda sidor eniga om att smittade personer måste isoleras pga smittorisk. I Sverige avled ca 40 000 människor i Spanska sjukan och många av de som överlevde fick livslånga skador.

Gasmask som skydd för sköterskor i Stockholm år 1918

I många länder infördes social distansering och restriktioner tidigt i pandemin, men i vårt land skedde inga större förändringar. I Sverige och även i New York, USA, valde man att hålla skolorna öppna. Överläkare Arnold Josefson införde ”gasmask” för vårdpersonalen på provisoriska sjukhuset i Stockholm 1918 för att skydda personal och patienter mot ”spanska sjukans millionarméer”. Alla sjuksköterskor, som inte redan hade haft spanska sjukan, utrustades med näs-munbindor av gastyg som fick användas under två timmars tid, innan de avlägsnades, desinfekterades och ersattes av nya. ”Dylika bindor ha med utmärkt resultat nu införts, så gott som vid alla sjukhus i hufvudstaden, där influensapatienter vårdas”, skrev Veckojournalen 1918.

Provisoriska ”spanska sjukhuset” i Östersund 1918


Coronapandemi 2020

Nu, hundra år senare befinner vi oss åter i en pandemi som påverkar hela världen och som har skördat många tusen människoliv sedan utbrottet i januari. I dag, 29 April 2020 finns smittan i 185 länder i världen och 217 55 människoliv har redan släckts. Närmare 2 500 människor har avlidit i Sverige.

Ansiktsmaskens vara eller inte vara diskuteras flitigt i vårt land medan det på andra håll i världen används av allmänheten som skydd mot smitta från coronaviruset, samt för att undvika att smitta andra. I det här inlägget tar jag inte ställning till om ansiktsskydd/andningsmask bör användas av alla men vill gärna berätta lite om de olika alternativ som finns, hur de skyddar samt vad man ska tänka på om man använder dem.

Coronaviruset SARS-CoV-2, som kan leda till sjukdomen covid-19, sprids främst via droppar, när någon hostar eller nyser – så kallad droppsmitta, men smittar även via kontaminerade ytor – kontaktsmitta. Man har även sett att viruset kan stanna kvar i luften och spridas den vägen via aerosol – luftburen smitta. En sådan smittväg bör därför kunna vara utrymmen där många människor vistas och där ventilationen är mindre god, exempelvis hissar, trapphus och toaletter. Även ventilationsystem kan vara en smittväg och forskare undersöker nu hur länge viruset kan hänga kvar i luften och hur det sprids i utrymmen. Coronaviruset smittar främst från människa till människa genom hostningar, nysningar, andetag så det är viktigt att hålla avstånd. Oerhört viktigt att tvätta händerna ofta med tvål och vatten och använda handsprit. Då smittan kommer in i kroppen via slemhinnorna i ögon, näsa och mun är det viktigt att undvika att röra ansikte och ögon innan man har tvättat händerna.

Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommenderar inte allmänheten att bära ansiktsmask/andningsskydd för att skydda sig mot smitta. Man menar att det inte finns tillräckligt som talar för att sådana skydd skulle hjälpa. Dessutom finns risk att man använder skydden fel eller invaggas i en falsk trygghet, menar man. Främsta skälet till att man inte rekommenderar andningsskydd/mask kan vara att det råder stor brist på skyddsmateriel och dessa skydd behövs, av naturliga skäl, främst inom sjukvården.

Munskydd och andningsskydd

För att vara effektiv ska munskydd/andningsskydd vara tättsittande och täcka näsa och mun. Oerhört viktigt att inte röra ansiktet medan man bär skyddet, eller röra med händerna på skyddets framsida som kan vara kontaminerat med virus.
Andningsskyddet tas av med snoddar/snören bakifrån, utan att vidröra ansikte eller mask och händerna tvättas/spritas omedelbart före och efteråt. Mask av tyg tvättas i maskin. Engångsmask av papper kastas i soptunna eller påse som tillsluts. 

Kirurgmask
Munskydd/kirurgmask är tillverkat av papper och täcker näsa och mun. Kirurgmasken fästes med elastiska snören bakom öronen. Detta skydd är inte tättsittande kring ansiktet och filtrerar inte luften men kan ge ett visst skydd mot droppsmitta samt skydd mot att föra smitta vidare genom hosta och nysningar.

Andningsskydd 
Andningsskydd är ett filtrerande och tättsittande skydd som täcker näsa och mun. Dessa halvmasker är certifierade enligt svenska standarden och klassificeras enligt den nivå av skydd som maskens FFP-filter har. Dessa andningsskydd säljs med eller utan andningsventil (som ser ut som en rund ”knapp” och sitter på maskens framsida, eller på sidan).

• FFP1- filter är den lägsta nivån och filtrerar 80% av föroreningar i luften.
• FFP2-filter filtrerar 94% av föroreningar i form av partiklar, damm och aerosol och håller medelnivå vad gäller skydd.
• FFP3-filter filtrerar 99% av föroreningar i luften samt även mot virus, bakterier och svampsporer i luften.

• N95 är den benämning som används i USA. Ett N95-andningsskydd filtrerar 95% av föroreningar och partiklar i luften och motsvarar ett skydd som är ett mellanting mellan svenska standarden FFP2 och FFP3.

• KN95 är den benämning som används i Kina och motsvarar N95 samt är ett mellanting mellan FFP2 och FFP3.

Företag som säljer ansiktsmask och andningsskydd
Andningsskydd FFP1, FFP2 samt FFP3 kan köpas hos byggvaruhus och andra företag, exempelvis Jula, Biltema och Clas Ohlson men sedan coronapandemins utbrott har de varit slutsålda på många håll.

Hel/halvmask med utbytbart filter
Andningsskydd med utbytbart partikelfilter filtrerar 99,95% av skadliga partiklar och föroreningar i luften. Partikelfiltret är utbytbart och masken kan desinficeras efter användning. Hel/halvmasker tillverkas och säljs av svenska Sundström.

 

Tillverka din egen ansiktsmask
Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har enkla guider för att tillverka egen ansiktsmask av en T-shirt eller bandana på sin webbsida.

 

Var rädd om dig! ❤

När spanska sjukan kom till Sveg

 

Farmor Margit var 8 år när hon insjuknade i spanska sjukan. Hon överlevde men blev döv i sviterna efter sjukdomen. Foto: Privat

Åren 1918-1920 dog närmare 40.000 svenskar i den pandemi som kom att kallas spanska sjukan. Flest invånare avled i Jämtlands län där det isolerade läget kan ha bidragit till att invånarna hade bristande immunitet mot influensa. I norrländska glesbygden var det även sämre kommunikationer samt brist på sjukvård, som möjligen också bidrog till det stora antalet döda.

Till skillnad från många andra sjukdomar var det främst de unga och starka som insjuknade i spanska sjukan. Viruset hade en förmåga att aktivera immunförsvaret och orsaka skador på lungvävnaden, vilket hos många drabbade ledde till bakteriell lunginflammation. Även Corona-viruset som nu sprider sig i världen, kan i svåra fall orsaka lunginflammation.

Spanish_flu_hospital
Mellan 50 och 100 miljoner världen över beräknas ha dött av spanska sjukan. Foto: National Museum of Health and Medicine, Washington, USA/Wikipedia

Sjukdomen spred sig över världen

De första fallen av spanska sjukan rapporterades i den franska hamnstaden Brest där en grupp soldater plötsligt insjuknade. Inom loppet av några dagar spreds sjukdomen till Afrika, via en hamn i Sierra Leone och pandemin var ett faktum. När den spanske kungen Alfons XIII insjuknade spreds nyheten över världen och den mystiska sjukdomen fick namnet spanska sjukan. Som med många andra epidemier som drabbar människa, tros även denna ha uppstått i möte mellan djur och människa. Spanska sjukan, eller ”spanskan” som den också kallades var en svår epidemi till följd av ett muterat virus som kom att få förödande konsekvenser.  Sjukdomen spreds över världen i tre stora influensavågor, med kulmen i oktober 1918. Man beräknar att mellan 50 och 100 miljoner människor miste livet på grund av spanska sjukan, runtom i världen.

Sommaren 1918 kom smittan till Sverige och man tror att den kom hit tillsammans med  båtresenärer som anlänt till Göteborgs hamn, från England. Inom några få veckor hade människor över hela landet insjuknat i den farliga influensasjukdomen och i Jämtland var det många som avled. Många av de människor som överlevde drabbades av bestående men, till följd av sjukdomen.

När spanska sjukan kom till Sveg

Min farmors mamma, Dora Emerentia Rödlund (gift Norling), drev ett pensionat och kafé i Sveg när spanska sjukan plötsligt slog ned som en blixt från klar himmel och drabbade den lilla orten på hösten 1918. En av de första som insjuknade var Doras make, Oscar. Han överlevde sjukdomen, men hans gode vän, som insjuknade samtidigt, hade inte samma tur och avled efter en vecka.

Farmors mamma Dora (t.v på fotot) drev ett pensionat och kafé i Sveg när spanska sjukan plötsligt drabbade den lilla orten år 1918. Foto: privat

Även min farmor Margit som var 8 år när hon insjuknade i ”spanskan” överlevde, men blev döv på båda öronen till följd av den hjärnhinneinflammation hon drabbades av. Vid tiden för pandemiutbrottet i Sveg var det familjeägda pensionatet fullbelagt med gäster som säsongsarbetade i trakten och Dora tog hand om alla de skogsarbetare och rallare som låg sjuka på sina rum. Hon klarade sig mirakulöst från att själv insjukna i den smittsama sjukdomen.

Gammelfarmor Dora har berättat om tiden då spanska sjukan kom till Sveg:
Det var en mycket svår tid då man hade ansvar för sjuka familjemedlemmar och även för inneboende som insjuknade. En gång låg elva stycken stora, starka karlar sjuka och hjälplösa. Jag, som husmor måste se till att ordna både mat och medicin. På den tiden var det inte så välordnat inom sjukvården.

 

Spanska sjukan och medföljande lunginflammation dominerade som dödsorsak i Svegs dödbok år 1918. Foto: Riksarkivet

Uppdatering: 3 mars 2020 valde WHO att deklarera covid-19 som pandemi då sjukdomen finns, eller snart kommer att finnas i alla världsdelar. I de svåraste fallen kan covid-19 viruset orsaka lunginflammation och i vissa fall även skador på lungorna. Då viruset kan försvaga membranet mellan luftsäckar och lungvävnad kan organsvikt i lever och njurar uppstå. Det finns för närvarande inget läkemedel eller vaccin för sjukdomen.