Harald Blåtand föddes cirka år 920 e.Kr. som son till Gorm den gamle och Tyra Danebot. Fadern Gorm (som var son till Knut I Hårdknut) var kung i Danmark under första hälften av 900-talet. På Jylland i Danmark finns en runsten med inskriptionen ”Konung Gorm gjorde dessa kummel efter Tyra, sin hustru, Danmarks bot”.

Gorm den gamle verkar inte ha varit särskilt vänligt inställd till den kristna kyrkan. Hans barn-barns-barn kung Sven Estridson av Danmark som föddes cirka år 1020 berättade för historikern och prästen Adam av Bremen att anfadern Gorm under sin livstid var en gruvlig orm som planerade att helt utrota kristendomen i Danmark. Gamle Gorm fördrev, torterade och dödade präster.Sonen Harald som var kung i Danmark och Norge under sin livstid tycks ha haft en mer vänlig inställning till kyrkan och kristendomen än sin far. Han såg även till att fadern blev begravd i stenkyrkan på Jelling, Jylland i Danmark.

Det har berättats att Harald Blåtand hade flera hustrur – Tove, Gunhild och Gyrid. Källorna är osäkra och man får ta det hela med en stor nypa salt. Jag är ättling till Harald och hustrun Gunhild (eller hustrun Tove) genom deras dotter Tyra f.936. Harald Blåtands hustru Gunhild Olofsdotter f.905 var dotter till kung Olof II Björnsson från Birka och Ingeborg Thrandsdotter från Uppsala.

Hustrun Tove var dotter till den vendiske fursten Mistivoj. Det saknas anteckningar om henne, men det finns en viktig bevarad källa – en runsten som hon lät resa med inskriptionen ”Tofa, Mistivojs dotter, Harald den godes, Gorms sons hustru, lät göra detta minnesmärke efter sin moder.”

Harald Blåtands dotter Tyra var drottning av Norge under en kort tid. Hon var gift med Styrbjörn Starke och blev, enligt historikern Snorre Sturlasson, sedan bortgift med kung Boleslav I av Polen. Enligt sägnen besegrade Styrbjörn Starke den danske kungen Harald Blåtand och äktade sedan hans dotter. Styrbjörn uppges ha stupat vid slaget vid Fyrisvallarna utanför Gamla Uppsala:
”I kung Harald Gormssons dagar var Styrbjörn den starke på krigståg i österväg. Styrbjörn var en son av den svenske kungen Olaf Björnson. Styrbjörn kom med sin här till Danmark och tog kung Harald till fånga. Då gav Harald honom sin dotter Thyra till ägta och drog själv med Styrbjörn till Sverige. Styrbjörn stack eld på alla sina skepp innan han gick i land men då kung Harald blev varse att Styrbjörn var utan skepp höll han med sina skepp ut på Lögen och sedan bort tillbaka till Danmark. Styrbjörn höll slag på Fyrisvallen mot sin farbroder, den svenske kungen Erik den segersälle. Där föll Styrbjörn och den största delen av hans manskap men några flydde. Denna flykt kallade de svenske ‘Fyriselta’.” (Källa: Isländska Knytlingasagan)

Harald Blåtand sårades till döds av en pil och det finns teorier om att han fördes till Polen efter att han blivit skadad, där han senare avled. Mycket pekar på att det var jomsvikingen Palnetoke som avlossade pilskottet mot kungen. Palnetoke var fosterfar till Harald Blåtands son och gift med Sven Tveskäggs mor. Palnetoke är förresten en anfader till mig på en annan släktgren, men det är en annan historia 😊