Anteckningar under coronapandemin 2020 –

I början av februari 2020 insåg jag att en pandemi var på väg. Jag följde utvecklingen i Wuhan, Kina och förstod att viruset snart skulle komma till övriga länder i världen. Det var bara en tidsfråga. I skrivande stund (maj 2022) har 15 miljoner människor världen över mist sina liv till följd av SARS-CoV2 och närmare 20 ooo människor har avlidit i Sverige. Det är en fruktansvärd tragedi för alla de drabbade och deras anhöriga. En stor sorg och förlust för oss alla som har förlorat underbara medmänniskor.

Detta inlägg uppdateras så länge pandemin pågår…

Oljemålning Metropolitan Museum, New York

17 januari 2020

Isen har ännu inte lagt sig på Mälaren. Det verkar inte bli någon riktig vinter i år. Gråhägern som brukar sitta på isen och fiska i viken har inte heller synts till detta år. Jag går en promenad längs sjön och tänker på våren. Solen, blommorna och grönskan. Som man törstar efter ljus och värme! Väl hemma läser jag på internet om ett nytt virus som skapar oro i världen.

18 januari 2020

Jag läser att 1700 människor i Wuhan, Kina kan vara smittade av ett nytt virus. Det är främst äldre människor som har insjuknat efter att ha blivit smittade. Amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC tror att risken att viruset ska spridas till andra länder är låg. Men då det kinesiska nyåret firas snart och då miljontals människor kommer att resa till och från staden Wuhan, som är en tågknutpunkt, känner jag oro. Det nya viruset tycks vara besläktat med SARS som hade väldigt hög dödlighet. Under SARS-epidemin avled ungefär 800 människor.

 

Foto: Helena Bure Wijk

20 januari 2020

I dag berättar SVT ekot att antalet bekräftade fall av det nya viruset som kallas Corona, har tredubblats i Wuhan. Mycket tyder på att smittan kan spridas mellan människor och man befarar att viruset nu sprider sig i landet. Coronaviruset kan leda till en svår form av lungsjukdom. Med anledning av smittspridningen av det nya viruset kommer Världshälsoorganisationen WHO hålla krismöte. På sociala medier visas små filmsnuttar där man ser vitklädda personer med ansiktsmask som går omkring på flygplanen och tar tempen på alla resenärer. Konspirationsteoretikerna befarar att det är digerdöden som nu har återkommit i ny form. Hur som helst, vad detta än är, så tycks det vara värre än en vanlig förkylning i alla fall.

Tisdag 21 januari 2020

I Kina har nu sex personer avlidit i sviter efter coronaviruset och antalet bekräftade fall närmar sig 300. 15 vårdanställda, som har vårdat corona-patienter har insjuknat enligt BBC. CNN anklagar Kina för att mörka utbrottet av det nya viruset.  Enligt utländsk media har man lyckats kartlägga virusets DNA som verkar härröra från fladdermöss. Även SARS är ett virus som kan spridas till människa och som har fladdermusen som mellanvärd.

En man som blivit smittad och insjuknat med det nya viruset anlände med flygplan den 15 januari i Seattle, USA, från Kina rapporterar bland andra CNBC. New York Times beskriver hans tillstånd som allvarligt.

Enligt WHO behöver resenärer inte vidta några särskilda åtgärder vid resor till Wuhan och Kina men man verkar inte vara helt obekymrade. ”Att tre fall har spridit sig från Wuhan till andra länder borde innebära att det skulle finnas många fler fall än vad som har rapporterats, säger professor Neil Ferguson, en av författarna till rapporten, till BBC”. Neil Ferguson tycker att det ännu är för tidigt att trycka på alarmknappen och jag tolkar det som att man ännu inte vet tillräckligt mycket om viruset för att kunna dra några säkra slutsatser. I svenska medier är det väldigt tyst om det nya viruset.

På lördag infaller det kinesiska nyåret då miljoner människor kommer att fira och resa över världen.

 

Foto: Helena Bure Wijk

Onsdag 22 januari 2020

Det nya viruset verkar vara luftburet och väldigt smittsamt. 17 dödsfall är nu bekräftade i den kinesiska provinsen Hubei där staden Wuhan ligger. Tidningen Reuters rapporterar att 444 personer är bekräftat smittade med viruset. Shine berättar att kinesiska myndigheter nu har utlyst en höjd folkhälsorisk med anledning av virusspridningen. Li Bin, vice-minister i National Health Commission uppmanar människor att inte resa in- eller ut från Wuhan. ”Basically, do not go to Wuhan. And those in Wuhan please do not leave the city”.

24 januari 2020

En expert säger i en intervju med Sveriges radio att vi inte behöver oroa oss för viruset i Sverige. ”För 16 år sedan spreds ett virus som heter sars. Det började också i Kina. Över 750 personer dog då. Det nya viruset liknar sars, men det verkar inte vara lika farligt. Det säger Anders Tegnell till nyhetsbyrån TT”.

31 januari 2020

En patient på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping bekräftas vara smittad med coronaviruset. Patienten hade vistats i området kring Wuhan i Kina men var symtomfri när hon anlände till Sverige. ”Det är viktigt att komma ihåg att enstaka fall inte är samma sak som att vi har en smittspridning i Sverige. Den risken bedömer vi för närvarande som mycket låg utifrån erfarenheter från andra länder. Hälso- och sjukvården har rutiner för att ta hand om fall som detta på ett bra och säkert sätt” säger Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten.

Patienten var inlagd på sjukhuset i minst en månad men det kom ingen vidare rapportering om hon sedan friskförklarades. ECDC:s sammanställning visar att mer än 9 800 fall av det nya coronaviruset har diagnostiserats och 213 personer har avlidit med infektionen.

4 februari 2020

All skyddsutrustning som andningsskydd, desinfektionsmedel, handsprit och skyddsglasögon saknas i svenska butiker och på apotek. Hyllorna i byggvaruhusen gapar tomma och produkterna går heller inte att köpa på internet. Någonting riktigt hemskt är på väg att hända. Eller rättare sagt – någonstans i världen har det hemska redan hänt och man har köpt upp all skyddsutrustning som fanns att tillgå, även här i Sverige.

28 februari 2020

Alla elever ska återvända till skolorna efter sportlovet även om man har vistats i områden som har stor smittspridning…

 

Foto: Helena Bure Wijk

1 mars 2020

Ingenting tyder på att barn sprider coronaviruset. Det hävdar Folkhälsomyndigheten som hänvisar till en studie som WHO nyligen har genomfört i Kina.

6 mars 2020

Melodifestivalen kan genomföras med publik, trots pandemi.

3 mars 2020

Jag lyckades beställa några munskydd från ett utländskt företag. Det är första gången jag använder ett sådant skydd och råkade vända det upp och ner. Insåg sedan att den lilla metall-bygeln vid näsan är viktig för att få rätt passform. Då kirurgmunskydd inte ger särskilt bra skydd mot luftburna virus så övergår jag snart till andningsskydd av säkerhetsklass ffp3.

Mars 2020

”En poäng skulle tala för att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity (flockimmunitet)
Med vänlig hälsning Anders Tegnell”


Om vi låter viruset sprida sig ganska ostört i samhället så får vi många fördelar, menar Johan Giesecke, en virusexpert på Folkhälsomyndigheten enligt Sveriges television. (17/3-20)

”Så överlistar du corona viruset” 13 mars 2020
Tvätta händerna och sjung Blinka lilla stjärna…

25 mars 2020

Coronaviruset SARS-CoV-2, som kan leda till sjukdomen covid-19, sprids främst via droppar, när någon hostar eller nyser – så kallad droppsmitta, men man har även sett att viruset kan stanna kvar i luften och spridas den vägen via aerosol – luftburen smitta. En sådan smittväg är utrymmen där många människor vistas och där ventilationen är mindre god, exempelvis hissar, trapphus och toaletter. Även ventilationssystem kan vara en smittväg och forskare undersöker nu hur länge viruset kan hänga kvar i luften och hur det sprids i olika utrymmen. Man smittas främst efter att ha andats in viruset men ögonen är också sårbara då man kan smittas också den vägen. I Sverige är coronaviruset endast en droppsmitta. Det är väldigt märkligt – om ett virus heter SARS-CoV-2 så är det väl ett sars-virus och sprids som ett sådant?

Flockimmunitet är väldigt viktigt för att få stopp på virusets framfart menar Folkhälsomyndigheten. Omkring sex miljoner svenskar behöver smittas med coronaviruset för att flockimmunitet ska inträda menar statsepidemiolog Anders tegnell. ”Samtidigt måste vi komma ihåg att de allra flesta kommer att bli väldigt lindrigt sjuka”…”Även om det låter mycket så är det kanske en av de här 60 procenten som blir riktigt sjuka och kanske fem-sex av dem som behöver vård. Kan man då smeta ut de här fem-sex procenten på sex-åtta-tolv månader så är det hanterbart för sjukvården” (Anders Tegnell, Aftonbladet)

I mars 2020 kritiserar f.d statsepidemiolog Annika Linde Folkhälsomyndighetens strategi


4 april 2020

Vi kommer att få räkna de döda i tusental säger statsminister Stefan Löfven. Det är lika bra att vi förbereder oss på det, säger han.

5 april 2020

Smittskyddsläkare Anders Nystedt i Norrbotten menar att nästan alla norrbottningar kommer att drabbas av coronaviruset. Till SVT säger han i en intervju att man strävar efter flockimmunitet. Det är viktigt att skydda de äldre och sköra men ”Det vore jättebra om yngre människor hyfsat snabbt, men i lugn och ro, gick igenom den här infektionen och blev immuna. Vårt mål är att långsamt bygga upp en immunitet i befolkningen så att smittan inte ska sprida sig så snabbt”. Det gäller att bromsa precis lagom. Att släppa på precis lagom, så att vi långsamt bygger upp den här flockimmuniteten säger han.

16 april 2020

Statsepidemiolog Anders Tegnell medverkar i norsk media och Expressen meddelar ”Kan bli flockimmunitet i Stockholm i maj”.

 

April 2020

Knut Wittkowski tänkte sig att coronaviruset skulle svepa fram snabbt genom befolkningen och smitta de flesta, utan att man ens märkte av det. Viktigt var att skydda de äldre och de sköra några månader medan viruset ”svepte” genom befolkningen tills flockimmunitet hade uppnåtts. (Han blev avstängd på sociala medier efter sina uttalanden)

Knut Wittkowski framträder i Fox News

 

19 april 2020

Mail från Johan Giesecke till Anders Tegnell några dagar senare. ”Jag tror att Wittkowski har rätt”. ”Det går inte att stoppa en luftburen smitta. Den stannar bara när man nått herd immunity. Eller vaccin”

29 april 2020

”Många andra länder har stängt samhället mycket mer än Sverige. Sveriges strategi mot coronaviruset är att smittan ska spridas långsamt, så sjukvården kan ta hand om alla som behöver vård. Och att skydda de som är mest känsliga. Det är äldre människor och människor med vissa sjukdomar. Samtidigt vill regeringen att ekonomin och jobben påverkas så lite som möjligt” säger statsminister Stefan Löfvén till Sveriges radio.

Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommenderar inte allmänheten att bära ansiktsmask/andningsskydd för att skydda sig mot smitta. Man menar att det inte finns tillräckligt som talar för att sådana skydd skulle hjälpa. Dessutom finns risk att man använder skydden fel eller invaggas i en falsk trygghet.

Nu finns smittan i 185 länder i världen och 217 55 människoliv har redan släckts. Närmare 2 500 människor har avlidit i Sverige.

5 maj 2020

Äldre människor prioriteras bort och får inte den vård de behöver och har rätt till.

9 maj 2020

Munskydd är väldigt otrevliga enligt Folkhälsomyndigheten och flockimmunitet i Stockholm kan uppnås i juni menar matematikprofessor Tom Britton.

Juni 2020

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar människor över 60 år och människor som har underliggande sjukdomar att bära andningsskydd med skyddsfaktor FFP2/N95. I Sverige finns inga sådana rekommendationer.

 

19 juni 2020

År 2019 bodde 144 500 personer i Sverige som var födda i Finland. Statistiken visar att dödligheten i covid-19 är 4,5 gånger större för de invånare som är födda i Finland. Även människor som är födda i Somalia, Turkiet, Chile och Etiopien insjuknar oftare i covid-19 i Sverige.

1 augusti 2020

Barn och unga under 18 år kan fortfarande inte smittas av coronaviruset, eller smitta vidare till sina anhöriga i riskgrupp enligt Folkhälsomyndigheten. Rektorn på min dotters skola säger att det är jag som 50 plus som är den stora faran för att smitta mitt barn som är 17 år. Skolan kommer inte att erbjuda distansundervisning för elever med anhöriga i riskgrupp.

Det här med munskydd/andningsskydd är verkligen en laddad fråga i Sverige. Folkhälsomyndigheten påstår att de kan bidra till ökad smittspridning. 


September 2020

Många skolor i staden, bland annat min dotters skola måste stänga efter diverse ”coronautbrott” bland elever och lärare. 
Att använda munskydd handlar om jämlikhet säger nu Folkhälsomyndigheten. 

17 december 2020

Kungen anser att vi har misslyckats. ”Vi har ett stort antal som har avlidit och det är fruktansvärt. Det är något som vi alla lider med”, säger han till SVT.

Journalisten Sofia Nerbrand skriver: ”När pandemin är över och världen åter öppnar sig ska jag utvärdera mitt kontrakt med Sverige. Men en sak är säker: tilliten till staten och mina medmänniskor har fått sig en rejäl törn. Jag är inte mig lik”. (Mitt samhällskontrakt behöver omförhandlas/Opulens.se 9/12-20)



3 januari 2021

Region Stockholm har identifierat fall av muterat covid-19 virus – det handlar om tre fall av den virusvariant som upptäckt i Storbritannien och ett fall av den variant som identifierats i Sydafrika.

14 januari 2021

Över 10 000 döda och vi förväntar oss tyvärr att ökningen kommer att fortsätta säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.


Januari – februari – mars 2021

Sverige vaccinerar de äldsta och de som bor i särskilt boende med Pfizer och Modernas vaccin. Personal inom vård-omsorg – yngre personer vaccineras med Astra Zeneca. Målet är att alla i vuxen ålder ska vara vaccinerade innan midsommar. Det mesta verkar krångla – vaccin levereras inte som det ska och Astra Zenecas vaccin stoppas då det kan finnas allvarliga biverkningar.

Jag vaccineras med en dos av Astra Zenecas vaccin och känner mig glad och lättad. Nu kan jag skydda mina medmänniskor och är även skyddad själv. Snart kanske livet kan återgå till någonting som liknar det ”normala” livet. Hoppas, hoppas! Men dagen därpå, 16 mars 2021, stoppas Astras vaccin tillfälligt pga allvarliga biverkningar. Aldrig får man vara riktigt glad…

 

”Den brittiska mutationen tar över” enlig Folkhälsomyndigheten.
13 146 döda av/med covid-19 i Sverige.

Astra Zenecas vaccin (Vaxzevria) rekommenderas nu endast för personer som är 65 år och äldre. De som är yngre än 65 år och som redan har fått en första dos med Astras vaccin rekommenderas att välja annat vaccin som andra dos, men kan välja att få Astra Zeneca om man vill.

9 april 2021

Socialminister Lena Hallengren frågas ut om Sveriges hantering av coronapandemin och säger att det aldrig fanns någon idé om man skulle ha flockimmunitet. Det har inte varit en del av svenska strategin. ”Det är en epidemiologisk term men vi har inte haft i vår strategi att uppnå detta” säger hon.

April 2021

Sverige ligger näst högst vad gäller smittspridning i Europa.

Jag odlar växter för att försöka finna lite själsro under pandemin 🙂


Maj 2021

Smittan ser ut att sjunka i flera svenska regioner men inte i Norrbotten. Smittskyddsläkaren Anders Nystedt ”ryter till” enligt Sveriges Radio och manar invånarna till försiktighet. Regionen har 779 smittade per 100 000 invånare.

Expressen intervjuar smittskyddsläkaren i Norrbotten och lyfter fram att han för ett år sedan ville nå flockimmunitet i befolkningen. ”Jag utgick mycket från influensan, men nu har den inte riktigt betett sig som en vanlig influensa. Visst var jag lite färgad av det” svarar Anders Nystedt.

Jag får min andra dos vaccin mot covid-19 och är en av de första i vårt land som får det ”mixade” vacciner, en dos Astra (Vaxzevria) + en dos Pfizers. Lite mer om det har jag skrivit i det här inlägget.

26 maj 2021

Dominic Cummins, tidigare rådgivare till Storbritanniens premiärminister frågas ut om hanteringen av pandemin. Han berättar att man till en början inte såg någon annan väg än ”flockimmunitet” genom infektion, att låta viruset spridas genom befolkningen. Människor fick inte rätt information om att viruset sprids asymtomatiskt (innan man insjuknar) och att det är luftburet. ”I’d like to say to all the families who died unnecessarily, how sorry I am” säger han i Channel 4 News.


27 maj 2021

Sverige har 14 451 avlidna med/av covid-19.
15,7% av befolkningen är nu vaccinerade. (Källa DN)

Restriktionerna lättas från 1 juni


3 juni 2021

 

10 juni 2021

Stor överdödlighet i Sverige 2020 och utrikesfödda särskilt drabbade.



10 juni 2021

Andel av befolkningen som nu är vaccinerade personer med en dos: 49,4%
Andel av befolkningen som är vaccinerade med två doser: 24,3%

 

15 juni 2021

Folkhälsomyndigheten får kritik eftersom barn och unga 0-19 år har visat sig ha högre förekomst av antikroppar än vuxna. Man har hela tiden hävdat att barn inte smittas, eller smittar vidare i någon högre grad.
– Det kan vara en olycklig formulering att barn helt säkert inte är drivande i pandemin, om man syftar på hur läget ser ut just nu i Sverige, säger virologiproferssorn Niklas Arnberg till Svenska Dagbladet. Anders Tegnell medger att fler ungdomar smittas än vad FHM trott – men står fast vid att ”barn är väldigt mycket mindre smittsamma än vuxna”. (Källa: Expressen)

 


18 juni 2021

Den så kallade ”deltamutationen” som har drabbat Indien svårt tycks vara 60% mer smittsam. Mutationen har nu samhällsspridning i flera länder, bland annat i Sverige. Vaccin verkar inte skydda mot denna variant i lika hög grad men statsepidemiolog Anders Tegnell tycker inte att vi ska vara oroliga.

 

Då Folkhälsomyndighetens databas Sminet har varit utsatt för något slags dataintrång rapporteras inte antalet smittade eller avlidna i Sverige men databasen kommer snart att fungera som den ska igen.


18 juni 2021

29,5 procent av Sveriges befolkning är nu vaccinerade med två doser vaccin enligt Dagens Nyheter.

Smittan ökar i världen, förmodligen på grund av den alltmer smittsamma deltavarianten som kan smitta på endast några sekunder, enligt erfarenheter från Sydney i Australien.

30 juni 2021

5 juli 2021

Närmare en halv miljon svenskar hämtade sitt digitala covidbevis/covidpass från E-hälsomyndigheten under den första dagen när tjänsten öppnade. Så gjorde även jag.

73 av 76 anställda bärplockare i Älvsbyn testades positivt för covid-19, men i Sverige handlar det fortfarande om ”droppsmitta”…


9 juli 2021

Antalet covidfall ligger totalt sett på en ganska låg nivå i Sverige nu men antalet fall av deltamutationen fortsätter att öka. Om några månader kommer denna variant av viruset att vara dominerande i landet, tror Folkhälsomyndigheten.

 

12 juli 2021

Cirka 35 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är nu vaccinerad med två doser vaccin mot covid-19.

 

Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i världen, så också i Storbritannien som snart kommer att lyfta bort nuvarande restriktioner och rekommendationer. Detta möts av stark kritik från flera håll.

 

Juli 2021

Alla regioner erbjuder nu vaccin till dem som är 18 år eller äldre. Från och med vecka 32, i augusti, kommer vaccin även att erbjudas till yngre. Sedan en tid tillbaka erbjuder region Örebro vaccin till alla ungdomar som är 18 eller som fyller 18 år i år. Min dotter som är 17 år fick sin första vaccindos i början av juli.

Totalt 3 682 574 personer har nu fått två doser vaccin mot covid-19 enligt Aftonbladet.

2 augusti 2021

Sverige öppnar upp för att vaccinera 16-18-åringar, så även här i region Västmanland.

 

4 augusti 2021

Coronaviruset är en luftburen smitta, som många länge har misstänkt.

Vaccinet tycks inte skydda så mycket som man hoppats mot den så kallade deltavarianten. Fullvaccinerade har mellan 50-60 procents skydd mot att insjukna men kan sprida smittan vidare, om de insjuknar, i lika hög grad som ovaccinerade individer.



Folkhälsomyndigheter har publicerat en rapport där man förutspår att mellan 30-50 procent i de ovaccinerade grupperna kan komma att insjukna i höst.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

5 augusti 2021

Källa: CDC



Deltavarianten är mycket smittsam och är som ett helt nytt virus menar somliga läkare. Många ovaccinerade och framför allt yngre människor drabbas hårt av covid-19 och sjukvården är överbelastad i flera länder. I Florida, USA, som är hårt drabbat har man sett att sjukdomsförloppet är snabbare.

8 augusti 2021

Smittspridningen ökar i världen och även här i Sverige. ECDC (Europeiska smittskyddsmyndigheten) har nu klassat nästan hela landet som gult och Stockholm och Gotland som rött (ju mörkare färg desto högre smittspridning). Andel av den svenska befolkningen som har fått två doser vaccin är nu 43,4 procent.

 

25 augusti 2021

 

Smittan ökar ”men från låga nivåer” rapporterar tidningarna. 63% av Sveriges befolkning har nu fått två doser vaccin mot covid-19. Vaccinet är godkänt från 12 år men bör barn mellan 12-15 år vaccineras? Detta diskuteras just nu. Folkhälsomyndigheten tycker inte att det finns tillräckligt med data som talar för vaccination av barn. 

17 september 2021

Sverige är näst sist i Europa med att vaccinera barn mellan 12-15 år. Folkhälsomyndigheten har hela tiden menat att barn sällan blir svårt sjuka i covid-19 och att denna grupp inte står för smittspridning i någon högre grad. I början av november påbörjas dock vaccinationer i dessa åldersgrupper. Folkhälsomyndigheten förväntar sig inte att smittspridningen ska minska i samhället utan menar att man har tagit detta beslut för att skydda barnen från svår sjukdom.

14.775 människor har hittills avlidit av coronaviruset i vårt land. 74,1% av landets vuxna befolkning har nu vaccinerats med två doser.

Den 29 september 2021 kommer de flesta restriktioner att tas bort i Sverige, bland annat deltagartak för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Även råd om att arbeta hemifrån kommer att lyftas bort.

 

Källa: CovidXIX

 

23 september 2021

Smittan har åter tagit sig in på äldreboenden runt om i Sverige och ett hundratal personer har smittats. På ett äldreboende i Överkalix insjuknade 11 av de boende och 8 personer har nu avlidit. Man tror att smittan kom in på boendet genom ovaccinerad personal. De flesta av de avlidna var vaccinerade med två sprutor. Smittalen har gått ned i de flesta regioner den sista veckan, men dödstalen ökar. Det är de sköra äldre som åter igen drabbas och det är så tragiskt.

Källa: Omni


De antikroppar som vaccinet ger verkar klinga av efter några månader. Folkhälsomyndigheten ska ta ett beslut om en eventuell tredje dos för de som har störst behov av det i ”närtid”. Nästa vecka lyfts alla restriktioner bort och Sverige ska återgå till det mer normala. De som av olika anledningar inte har vaccinerat sig ska fortsätta att hålla avstånd. 14813 personer har avlidit under pandemin. 75,5% av den vuxna befolkningen är nu vaccinerad med två doser vaccin.

Källa: Dagens Industri

 

29 september 2021

Källa: Dagens Nyheter


De flesta restriktioner har idag släppts och Sverige återgår till ”det mer normala” efter pandemin. Samtidigt varnar myndigheter för att pandemin fortfarande pågår, vilket är lite motsägelsefullt. Flera smittskyddsläkare och kritiker runt om i landet känner oro för att smittspridningen och därmed belastningen på sjukvården ska öka nu när restriktionerna släpps. Myndigheter och regering förlitar sig på att så många nu är fullvaccinerade, samt att medborgarna håller avstånd till varandra.

Källa: TV4

Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu en tredje dos vaccin till alla över 80 år.
I Sverige finns inga krav på munskydd/andningsskydd eller vaccinpass.

76,8% av befolkningen har vaccinerats med två doser vaccin. 14 856 personer har avlidit av Covid-19.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Munskyddsrekommendationer under vissa tider i kollektivtrafiken försvinner. Pandemin är nu borta. It´s gone!


SVT Nyheter 29/9-21

 

19 oktober 2021

”Fullvaccinerade barn, unga och vuxna och de som nyligen har haft covid-19, behöver från och med den 1 november generellt inte testas för covid-19 vid nytillkomna luftvägssymtom eller feber. Som tidigare gäller också att små barn i förskoleåldern (upp till förskoleklass) inte testas” (Folkhälsomyndigheten

Källa: Läkartidningen

Ansträngt läge inom barnsjukvården pga RS-virus uppger flera regioner och föräldrar uppmanas hålla sina små hemma. Små barn verkar inte testas för covid-19. Märkligt.
14963 personer har avlidit av coronaviruset i Sverige. Så sorgligt.

 

29 oktober -21

Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. Man valde tidigt en annan väg än de andra nordiska länderna. Coronakommissionen riktar stark kritik mot den svenska pandemihanteringen i sin andra rapport. Bland annat kritiserar man beredskapen som var undermålig, de inledande åtgärderna var otillräckliga och smittskyddslagstiftningen är fortfarande otillräcklig för att möta en pandemi.

15025 människor har avlidit i sviter av covid-19 i Sverige sedan pandemin började.

Äldre personer som är 80+ kan nu vaccineras med en tredje spruta. Min mamma som är 88 år får sin ”boosterdos” om några dagar.

5 november 2021

WHO varnar för att ytterligare en halv miljon människor kan avlida i sviter av coronaviruset i Europa och Centralasien i vinter. Man framhåller vikten av testning, smittspårning och att bära munskydd. Man sänder en varning till de länder som nu har öppnat upp samhället. Folkhälsomyndigheten i Sverige menar att vårt land inte stämmer in på beskrivningen. ”Vi har inte öppnat” säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Expressen

 

9 november 2021

En fjärde våg av smittspridning har drabbat Europa och nu säger statsepidemiolog Anders Tegnell att detta är en varningsklocka för Sverige.  Folkhälsomyndigheten räknar med en ökning även här under hösten och vintern och kallar utvecklingen ”i det närmaste oundviklig”.  I Sverige är smittan, antalet inlagda på sjukhus och även dödsfall på en låg nivå men Tegnell menar att vi måste förbereda oss på att smittan kommer att öka. Då kommer det att innebära fler covidpatienter på sjukhusen och kan även innebära att vi måste återgå till ”en del åtgärder som vi haft på plats tidigare”. (Aftonbladet 9/11)

2098 nya smittade presenterades idag och 8 avlidna av/med covid-19. Sedan 1/11 finns ingen rekommendation att fullvaccinerade ska låta testa sig, trots symtom. Patienter på intensivvårdsavdelningar har ökat med 9 personer sedan i torsdags och patienterna är i åldern 30 – 89 år. De avlidna är i åldrarna 20-29 och 60-90+. (Källa: Covid XIX)

Västmanland, där jag bor, har högst smittspridning i landet, sett till folkmängd. Under förra veckan registrerades närmare 500 smittade i länet. ”Varför det ökar hos oss – det vet vi inte”, sa smittskyddsläkare i region Västmanland Jan Smedjegård i förra veckan till Sveriges radio P4 Västmanland.

15057 människor i Sverige har avlidit med/av covid-19. (Our World in Data)

I många länder är munskydd/andningsskydd ett krav vid trängsel och sammankomster inomhus, men inte i Sverige. När den svenska delegationen besökte klimatmötet i Glasgow, Skottland anlände de utan munskydd trots att detta är krav i landet – ”By law everyone age 12 and over must wear a facecovering in most indoor public places in Scotland”(Källa:gov.scot). DN-journalisten Pia Gripenberg förundras över vår inställning till munskydd som går på tvärs med övriga Europa.

Källa: Dagens Nyheter

10 november 2021

Tidsintervallet mellan vaccindos två och tre ändras nu från sex månader till fem. Folkhälsomyndigheten befarar ökad smittspridning de närmaste månaderna och rekommenderar därför de som är över 65 år att boka tid för en tredje vaccindos. (SVT Nyheter 10/11-21)

17 november 2021


Vintern kan bli riktigt kuslig men hoppas att vi alla nu har uppdaterat vår kunskap vad gäller coronaviruset. Att tvätta händerna skyddar inte mot ett luftburet virus.

Folkhälsomyndigheten befarar  en ökad smittspridning kommande månader och väljer nu att återgå till tidigare rekommendationer. Från 22 november kan även vaccinerade personer testas vid symtom på covid-19-infektion. Mer om nya åtgärder för att minska spridning av covid-19 finns att läsa på Folkhälsomyndighetens webbsida.

Man vill även införa covidpass med vaccinationsbevis vid större evenemang inomhus, med fler än 100 personer från 1 december -21. Myndigheten har inkommit med en hemställan om detta till regeringen.

Källa: SVT Nyheter

24 november 2021

Smittspridningen har nått rekordnivåer runt om i Europa och i tisdags gjorde WHO bedömningen att omkring två miljoner människor kan komma att mista sina liv i Europa under denna vinter. Sverige kan drabbas hårt och riskerar hög belastning inom intensivvården under vintern och våren -22. Statsepidemiolog Anders Tegnell vet inte riktigt vad WHO:s bedömning grundar sig på. Han menar att det visserligen kommer att bli ett ökat tryck på intensivvården men inte på de nivåer vi har sett tidigare. 

SVT Nyheter 24/11-21

Hela Sveriges vuxna befolkning kommer framöver att erbjudas en tredje så kallad ”boosterdos” vaccin, meddelade man idag. Just nu vaccineras gruppen 65+ med en tredje dos.

Källa: CovidXIX

30 november -21

En ny och mycket, mycket mer smittsam ”variant” av coronaviruset har gjort entré på världens scen. Media hävdar att denna mutation tycks ge endast ”lindriga” symtom med hänvisning till den läkare som upptäckte denna ”variant”. Men man utelämnar en viktig del av intervjun där hon lyfter oron över dessa så kallade ”milda” symtom av svår trötthet och hjärtrusningar – hur kommer detta att drabba äldre människor med underliggande sjukdomar som diabetes och hjärtproblem? Ingen vet.

 

12 december 2021

Dagens Nyheter 12/12-21

Den nya mutationen, omikron, anses vara mer luftburet än tidigare varianter. Alternativt krävs en mindre smittdos för att viruset ska orsaka infektion, även hos människor som fått två eller tre doser coronavaccin. Smittalen ökar oroväckande i många länder, även i Sverige.

Smittan ökar i Sverige. Källa: Our World in Data


Vaccinationstakten är inte så hög som den borde vara och i flera regioner har det varit svårt att boka vaccinationstid för den tredje dosen coronavaccin. Det har även varit näst intill omöjligt att testa sig för covid-19 på vissa håll. Region Västmanland, som jag tillhör, öppnade i veckan upp för alla födda 1971 och tidigare, så nästa vecka kommer jag att få en tredje så kallad ”booster-dos” vaccin.

Från och med 8 december har Folkhälsomyndigheten infört nya rekommendationer för att motverka ökad smittspridning. Bland annat bör man hålla avstånd till varandra i offentliga miljöer, särskilt inomhus, undvika trängsel i kollektivtrafik och i de fall detta inte går rekommenderas munskydd vid trängsel på bussar och tåg. rekommendationerna finns att läsa på Folkhälsomyndighetens webbsida.

15 191 personer har avlidit i sviterna av covid-19 i vårt land sedan pandemin började.

17 december 2021

Det går inte att köpa andningsskydd med säkerhetsklass ffp2 och ffp3. Skyddsutrustning är slut på alla apotek och på internetföretag. Det känns som en repris av vinter/våren 2020. 

Aftonbladet 17/12-21

Jag tar min tredje vaccindos mot SARS-CoV2, men nu börjar det kännas lite tröstlöst. Ligger ”däckad” i tre dygn efteråt, med feber och muskelvärk, som med de två första sprutorna. Försöker finna någon liten tröst i Folkhälsomyndighetens ständiga upprepningar om att ”vaccinet skyddar mot svår sjukdom och död”, men det känns som en ganska klen tröst när det inte verkar skydda mot att bli smittad eller att smittas. Fortsätter väl med mina ffp2/ffp3 några år till, för säkerhets skull…

30 december 2021

Dagens Nyheter 30/12-21

Folkhälsomyndigheten verkar vara förvånade över omikron-variantens snabba spridning och tror nu att den snart kommer att dominera helt. Före jul trodde man, av någon outgrundlig anledning, att smittotalen skulle gå ned över helgerna, men i dag nådde vi de högsta smittotalen sedan pandemins start. 

Källa: Covid XIX

2 februari 2022


Min kära farbror Owe, 75 år, avled av covid-19 på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

9 februari 2022

Samtliga restriktioner tas bort i Sverige och det är inte längre nödvändigt att testa sig för covid-19.

Källa: Regeringen

17 mars 2022

17 937 personer har mist sina liv i sviter av covid-19 i Sverige. 
Man har nu inlett en så kallad ”Nationell vaccinationsvecka” 14-20 mars -22, för att öka motivationen till vaccin mot viruset.

Mina föräldrar har nu fått den 4:e dosen vaccin mot covid-19.
Vi har hittills klarat oss från att bli smittade av viruset *peppar peppar*. 

6 maj 2022

Läkartidningen maj/2022

I mars -22 deklarerade statsepidemiolog Anders Tegnell att han skulle sluta sin tjänst på Folkhälsomyndigheten för ett internationellt uppdrag inom WHO (Världshälsoorganisationen). Det visade sig dock att WHO tackat nej till jobbkandidaten och han är nu tillbaka på den svenska folkhälsomyndigheten där han varit verksam sedan 2014. Svenska Dagbladet, som har gjort ett ”gräv” kring detta kunde med hjälp av majlkonversationer som begärts ut, konstatera att svenska tjänstemän kämpade tappert för att få in Tegnell på en skräddarsydd post inom WHO.

7 maj 2022

6, 5 miljoner människor världen över har nu avlidit av SARS-CoV2. I vårt land, cirka 20 000 människor. De som fortfarande hoppades på flockimmunitet mot detta luriga virus blir säkert besvikna om de läser Västerbottens Kuriren i dag. Matematikprofessorn Tom Britton, som tidigare var en de envetna som hoppades på flockimmunitet i Sverige redan i maj 2020 säger nu ”Jag är ledsen men jag tror faktiskt att vi kan glömma det.”

Västerbottens Kuriren 7/5 -22

När virusmutationen Omicron kom så lanserades den över världen som en mycket ”mildare” variant av SARS-CoV2-viruset, som i de flesta fall skulle ge en mycket ”mild” sjukdomsbild, men också det kan vi glömma, enligt tidningen Reuters, som hänvisar till en ny studie. Omicron är lika vidrig som den tidigare varianten och risken för att hamna på sjukhus och avlida är lika stor, som med den förra.

Omicron inte så ”mild” som man hoppats. Källa: Reuters

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Sveriges television, Folkhälsomyndigheten, Sveriges radio, Aftonbladet, Expressen, Skolvärlden, SVT, Svenska Yle, Covid XIX, Dagens Nyheter, Nyhetsbyrån TT, Läkartidningen, Krisinformation, Reuters, Omni, Our World In Data, John Hopkins CSSE, ECDC, The Lancet, Svenska Dagbladet,  TV4, Dagens Industri och Västerbottens Kuriren.

Att dämpa oro under svåra tider

När en allvarlig epidemi hotar landets befolkning så borde smittskyddsåtgärder stå i fokus, för att förhindra sjukdom, lidande och död hos befolkningen kan man tycka, men om och om igen har det visat sig att det viktigaste tycks vara att dämpa oro.

Kvinna vid fönster Målning av Caspar David Friedrich

När pesten drabbade Stockholm år 1710 så var den första reaktionen från de styrande att förringa allvaret och faran som var på väg genom det pestsmittade fartyg som anlände från andra sidan Östersjön. Fartyget sattes inte i karantän, det medel som sedan länge hade visat sig vara effektivt för att mota farsoter ”i grind”. Man vill helst att de ekonomiska hjulen skulle fortsätta att rulla och man ville dämpa befolkningens oro. Urban Hjärne som var kunglig livläkare försökte att tona ned det hela, även när smittan hade fått fäste i staden och menade att ”även om det finns pestsmitta i Stockholm så är det nog bara litegrand”.

När smittan väl hade fått fäste i staden och dödstalen steg så valde de rika att lämna Stockholm och bosätta sig på landsbygden. När pestbakterien yersinia pestis var färdig för denna gång hade nästan hälften av Stockholms befolkning avlidit.

Foto: Helena Bure Wijk


När koleran drabbade Göteborg hårt år 1834 och dödade närmare tio procent av befolkningen så tycks man mest ha riktat in sig på att dämpa oro hos befolkningen. Epidemin återkom fram till år 1866 då 435 av stadens invånare avled i en sista ”våg”. För att försöka hindra smittan från att nå Göteborg höjdes röster om karantän för de skepp som anlände till hamnen, men förslaget mötte motstånd i Stadsfullmäktige där man menade att ”Sådant skulle fastmer kunna inverka menligt, i det erfarenheten visat, att sjukdomen tagit mesta fart just på de orter, der man som ifrigast sökt afspärra sig mot densamma. Göteborgs befolkning har vid föregående tillfällen mycket lugnt mött sjukdomen, som och uppträdt ganska mildt”.


Även journalisterna verkar ha trott att deras uppdrag handlade om att dämpa oro i befolkningen i första hand och tidningarna skrev i juli 1866: ”Då det ingalunda kan vara lämpligt att rädslan, pratsjukan och beställsamheten fortfarande skola tillåtas framkalla spöken midt på ljusa dagen, så ha vi ansett oss pligtige att upplysa våra läsare om huru det för närvarande förhåller sig med koleran härstädes.”

Sommaren 1918 kom Spanska sjukan till Sverige och man tror att den kom hit med båtresenärer som anlänt till Göteborgs hamn, från England. Inom några få veckor hade människor över hela landet insjuknat i den farliga influensasjukdomen. De konservativa i landet menade på den tiden att öppenhet gentemot allmänheten kunde få oönskade effekter som kunde resultera i en slags ”kollektiv rädsla” under pandemin.

 Professor Oskar Medin som då var barnläkare och ordförande i hälsovårdsnämnden i Stockholm uppmanade allmänheten att inte låta ”paniken lamslå umgänge och verksamhet”. Han påstod att alla åtgärder som att stänga skolor, biografer och teatrar helt saknade evidens. Det är inte farligare där än vid annat umgänge med människor, menade han. Hans uppmaning till svenska folket var i stället ”Trotsa aldrig fara, men visa ej feg fruktan”.

Läkarkåren var på den tiden överens om att allmänheten måste lugnas, då rädsla ansågs öka mottagligheten för sjukdomen och oro påverkade ju även människors vilja att hjälpa sina smittade medmänniskor.

Dagens Nyheter skrev en notis om ”Spanska influensan” 1918: ”Den är inte farlig men den är obehaglig nog med feber under några dagar och kraftnedsättning under flera veckor. Sjukdomsförloppet är ganska karaktäristiskt. Febern kommer plötsligt och patientens allmänna tillstånd försvagas. Det värker i korsryggen och rister i leder och muskler. Man känner strävhet i svalg och strupe och stark hostretning. Ofta uppträder snuva och ibland höra kräkningar och diarré till de tidigare symtomen. Sjukdomen går ganska snabbt över. Men man får vara lite grand försiktig, inte minst under rekonvalescensen, så att inga komplikationer tillstöta. Särskilt bör man akta sig att för snart ta itu med intellektuellt arbete”.

Cirka 40 000 människor avled av Spanska sjukan i Sverige 1918-1920 och tusentals levde med svåra och långvariga sviter efter sjukdomen.

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Pestens år. Döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro (2020), Delsjöområdets historia, egen forskning

Massgrav på Frösön

Frösö hospital Foto: hembygd.se

Söder om Frösödal i Östersund öppnade man år 1910 ett sinnessjukhus med fler än 500 vårdplatser. Det var på den tiden då mentalsjukhusen poppade upp som svampar ur marken i Sverige, för att vårda och förvara de psykiskt sköra, helst i ensliga trakter, långt från familj och vänner. Tanken var att kommunala sjuk- och ålderdomshem skulle avlastas om man placerade de mest vårdkrävande patienterna på några få institutioner runt om i landet.

Frösön tog emot patienter från hela Norrland. Vintern 1915 anlände den första patienten till Frösö och inom kort var hospitalet fullbelagt med patienter från landets alla hörn. Patienterna anlände med speciella ”sinnessjuketransporter”, genom SJ:s försorg och patienterna var alla yngre än 70 år. Här fanns människor som ansågs leva i sus och dus på olika sätt – Arbetsvägran, vidskeplighet och omåttlighet fanns antecknat i patienternas journaler. 
Bland ”behandlingsmetoderna” ingick bland annat att försätta patienten i insulinchock och att framkalla epileptiska anfall. Dessa tillstånd åstadkoms genom injektioner och tortyrliknande behandlingar.

Sida upp och sida ned i dödboken för 1918 vittnar om att många patienter på Frösö mentalsjukhus avled i sviter av spanska sjukan.

När spanska sjukan slog ner som en blixt från klar himmel i Jämtland, liksom i övriga världen 1918 så blev mentalsjukhuset i Frösö snabbt en smitthärd som skördade många dödsoffer. Jämtland och Östersund drabbades hårt av pandemin. Av stadens 13 000 invånare insjuknade 6300 personer och 118 personer avled av sjukdomen, mer än hälften var patienter på Frösön. Under pandemier med luftburna virus är social distansering och skyddsutrustning A och O, men människorna som levde på mentalsjukhuset hade ingen möjlighet att skydda sig. Dödboken för år 1918 vittnar om att många patienter avled i sviter av spanska sjukan –”morbus hispanicus” och medföljande lunginflammation.

Influenza morbus hispanicus och lunginflammation var den vanligaste dödsorsaken på Frösö sinnesjukhus 1918.

Endast ett fåtal patienter begravdes på sin hemort. Majoriteten begravdes anonymt i en massgrav på Frösö västra kyrkogård som nyligen har påträffats tack vare historiker Joel Nordkvist. Enligt Nordkvists forskning kom smittan till sjukhuset via kvinnornas avdelning och inom några månader hade 58 patienter avlidit. I dödboken för Frösön 1918 kan man se att 31-åriga patienten Agda Maria Andersson från Umeå blev pandemins första offer. Hon avled 12 september 1918 och några veckor senare hade åtta kvinnliga patienter dött av spanska sjukan. Smittan spred sig sedan vidare mellan avdelningarna.

Agda Maria Andersson från Umeå avled 12 september 1918 och blev pandemins första offer på Frösön.

Anledningen till att man valde att begrava så många människor i en anonym massgrav hade förmodligen sanitära orsaker men visar även hur somliga människor inte ansågs ha samma värde som andra.

I ett tidigare inlägg berättade jag om Juliette som sändes till Sankt Lars mentalsjukhus i Lund, Skåne som 20-åring.  Till en början begravdes Sankt Lars avlidna patienter på stadens kyrkogårdar, men invånarna protesterade mot att ”sinnessjuka” gravlades på de allmänna kyrkogårdarna. En provisorisk och anonym sjukhus-kyrkogård intill Flackarps mölla fick istället bli den sista viloplatsen för de tusentals människor som avled under sin tid som patienter på hospitalet. På en enkel järnstav ristades patientnummer samt ett ”m” för man och ett ”k” för kvinna.

De fasansfulla Vipeholmsexperimenten är ett annat, väldigt mörkt kapitel i Sveriges historia. Här kan du läsa mer.

Foto: Helena Bure Wijk

 

 

Pandemi med svåra följder

När Sverige drabbades av spanska sjukan sommaren 1918, insjuknade cirka 10 000 personer på kort tid men det var endast ett fåtal som avled, i den första vågen. Sjukdomen var ganska lindrig för de flesta och man trodde därför att den inte var så farlig. Men viruset återkom strax därpå i en muterad variant som var mer aggressiv. Det tillstötte nu oftare komplikationer som lunginflammation och vid årsskiftet 1918 – 1919 hade 27 000 svenskar avlidit till följd av sjukdomen. När pandemin till slut avklingade efter två år hade cirka 37 000 människor avlidit i vårt land och många av de som överlevde fick långvariga, eller bestående skador till följd av sjukdomen.

Sommaren 1918

Den 3 juli 1918 berättade svenska tidningar att den nya influensapandemin, spanska sjukan, närmade sig Sveriges gränser. Medicinalstyrelsen gav lugnande besked till Sveriges befolkning då sjukdomen ej ansågs vara av någon farligare karaktär. Man ansåg att de dödsfall som hade inrapporterats från Tyskland berodde på att de drabbade hade haft bristande motståndskraft. ”Några åtgärder för att förhindra sjukdomens spridande anser sig Medicinalstyrelsen ej kunna företaga, då den ej är af så farlig karaktär, att sådana kunna motiveras”.

I artikeln beskrivs sjukdomsförloppet som ett hastigt insjuknande med plötslig feber, värk i korsrygg då det rister i leder och muskler. ”Man känner strävhet i svalg och strupe och stark hostretning. Ofta uppträder snuva och ibland höra kräkningar och diarré till de tidigare symtomen. Sjukdomen går ganska snabbt över. Man får vara lite grand försiktig, inte minst under rekonvalescensen så att inga komplikationer tillstöta. Särskilt bör man akta sig att för snart ta i med intellektuellt arbete”.   

Hoppades att många skulle smittas, snabbt

Hösten 1918 diskuterade myndigheter i Sverige hur man skulle göra med de militära övningar som man planerat. Första utbrottet av spanska sjukan hade redan drabbat Sverige vid den tiden och man kände till att trängsel innebar större risk för att smittan skulle spridas. Man valde trots detta att inte ställa in.

Till Sveriges regementen kom stora grupper yngre män, ofta från landsbygden och man vistades tillsammans under samma tak under en längre tid. Smittan spreds sedan vidare när man reste hem till familjerna ute i landet.

I september 1918 inkallades tre årskullar till repövningar på Västmanlands infanteriregemente i Västerås. Sammanlagt 2357 personer vistades på området tillsammans och en person, en soldat från Krokom i Värmland, insjuknade strax därpå i spanska sjukan. Efter några dagar var regementets sjukhus överfullt och 80 personer avled inom kort. Svenska tidningar skrev om Västerås, ”staden som har förvandlats till bårhus”.

På regementet i Östersund avled nästan var tionde av de som insjuknade i spanska sjukan.

Av de cirka 117 500 värnpliktiga män som var inkallade vid svenska regementen 1918 – 1919 insjuknade 44 689 personer och 820 avled.

Gotland införde åtgärder

På Visborgsslätt, Gotland utbröt spanska sjukan den 23 september 1918. 1263 personer fanns samlade på regementet, men man vidtog tidigt åtgärder för att bekämpa pandemin. Bland annat bestämdes att det skulle vara minst en meter mellan sängarna. Hela logementet och samtliga stoppade madrasser skulle rengöras genom uppvärmning och torkning minst tre dagar innan manskapet kom. Kläder och sängpersedlar skulle desinfekteras och vädras i solsken några dagar.

Längre fram i pandemin utökades restriktionerna. Man införde permissionsförbud och skärpte renhållningen. Om någon insjuknade kunde man besluta att utrymma lokalerna och därefter städa dem grundligt. Om någon insjuknade på logementet så blev personen inte friskskriven förrän han varit feberfri i minst två dygn. Han fick inte heller delta i praktiska övningar under en vecka därefter. Gotland införde även permissionsförbud och inskränkningar vad gäller besök av familj, släkt och vänner för den värnpliktige. Den personliga hygienen var ytterst viktig och handlade bland annat om noggrann handtvätt och att hålla munnen fri från orenheter genom tandborstning och gurgling.

På Gotland förde man även hälsoregister över de värnpliktiga som insjuknade i spanskan. De sjuka skulle inte stanna kvar på logementet, de skulle helst vårdas på militär- eller epidemisjukhus. Skyddsmasker som bestod av gasväv, som placerades framför näsa och mun, eller ”bomullstappar” av lämplig storlek, som placerades i varje näsborre, användes av regementets sjukvårdspersonal och av de personer som kom i nära kontakt med sjuka. Trots att fler än 700 personer insjuknade där under pandemin var det endast fyra personer i manskapet som avled.

Influensapandemi med svåra följder

I dag vet man att influensaviruset H1N1 som orsakade spanska sjukan till stor del liknar fågelinfluensaviruset, men vid tiden för pandemins utbrott hade läkarvetenskapen just upptäckt bakterien och man antog därför att denna sjukdom orsakades av en bakterie.

Spanska sjukan-viruset drabbade främst unga friska och annars starka individer mellan 18 och 35 år. Det luriga med viruset var att många som drabbades insjuknade i sekundära bakteriella infektioner och fick allvarliga lungförändringar. Många drabbades av meningit, bronkit och svår diarré som en direkt följd av viruset och gravida kvinnor som insjuknade riskerade att få missfall.  

Insjuknandet skedde ofta snabbt och de drabbade kunde få mörka fläckar på huden som spred sig till ansiktet och som gjorde att ansiktsfärgen mörknade till en brun-violett hudton. Många avled hastigt inom endast några dagar av lungödem. För andra var sjukdomsförloppet mer smygande. Det som börjat som en influensa förvandlades efter någon vecka till svår lunginflammation. De svårt sjuka hostade blod och fick svåra andningsproblem som har beskrivits som att de drunknade i vätska. Vid obduktioner av avlidna såg man att många offer för spanska sjukan uppvisade svampaktiga, bakterieangripna lungor.

Mot spanska sjukan fanns inga botemedel. Antibiotika, som hade kunnat ha effekt på de sekundära bakteriella tillstånden, fanns inte på den tiden. I stället ordinerades våta omslag och konjak.

Efter pandemin  

Det är känt att infektioner kan påverka nervsystemet och ge upphov till långsiktiga konsekvenser. Redan på 1700-talet kunde man se att epidemier orsakade ökad förekomst av psykisk sjukdom som schizofreni.

Många av de som insjuknade i spanska sjukan drabbades av svåra komplikationer. De psykiatriska följderna – trötthet, ångest och melankoli – var påtagliga. Antalet inlagda patienter på norska mentalsjukhus ökade sexfaldigt från år 1819. Även självmorden ökade med cirka 60 procent i både USA och Sverige mellan åren 1919 och 1921.

Sjukdomen Encefalits lethargica, europeisk sömnsjuka, ökade kraftigt och kom att bli en global epidemi efter spanska sjukan. Man beräknar att cirka en miljon människor drabbades av sjukdomen mellan åren 1919 och 1928. Av dessa avled en halv miljon människor. Tillståndet orsakade bland annat psykisk trötthet, huvudvärk, fördröjd motorik och ibland även koma. Många som överlevde sjukdomen kom att tillbringa återstoden av sina liv på institution.

Även Parkinsons sjukdom samt ökad risk att avlida i denna sjukdom drabbade överlevarna från spanska sjukan i högre grad. Viruset H1N1 som gav upphov till spanska sjukan har visat sig kunna utlösa en inflammation i hjärnan som leder till förlust av de dopaminproducerande cellerna.  

Spanska sjukan som härjade åren 1918 – 1920 räknas som den värsta farsoten sedan digerdöden. Mellan 30 och 100 miljoner människor miste livet under sjukdomens tre vågor som spred sig över världen under några få år.

Oljemålning Metropolitan Museum, New York

 



Källor: Egen forskning, Sanna Meriläinen, Roots & Branches -Bloggen

Framtiden kommer att berätta mer

När det kom ett extremt oberäkneligt och samhällsfarligt virus som hotar mina medmänniskors hälsa så var jag tvungen att tänka om. Det mesta är fortfarande på experimentstadiet men jag var en av de första i Sverige som blev vaccinerad med en dos av Astras vaccin och en dos Pfizers.

Vaccinering av smittkoppor 1950

Den mycket smittsamma och dödliga sjukdomen smittkoppor härjade i Sverige på 17- och 1800-talet och orsakade närmare 300 000 dödsfall. Sjukdomen blossade upp i kluster gång på gång och skördade många människoliv, men utrotades slutligen, framför allt med hjälp av vaccin.

Ett experiment

Smittkoppor var en extremt smittsam, dödlig sjukdom med svåra biverkningar som orsakade vattniga utslag som kallades ”koppor”. Sjukdomen drabbade alla samhällsklasser men slog hårdast mot barnen. Dödligheten i smittkoppor var mellan 10% och 20%. De som överlevde blev ofta döva, blinda och led av livslånga neurologiska biverkningar. De som överlevde sjukdomen kom att bli immuna mot smittan.

Den engelske läkaren Edward Jenner (f.1749 d.1823) upptäckte att mjölkerskor inte kunde insjukna i smittkoppor. I diskussioner med bönderna fick Jenner veta att de människor som tidigare hade haft den ofarliga sjukdomen kokoppor inte kunde få smittkoppor. Byläkaren Edward Jenner beslutade sig då för att försöka sig på att ”ympa” en pojke med kokoppor genom att rispa hans hud och ta var från en person som var sjuk i kokoppor, som påfördes på huden för att på så sätt ge ”experimentpersonen” samma sjukdom. Efter sex veckor upprepades samma procedur med smittkoppor. Pojken, som experimentet utfördes på förblev frisk och vaccinet som metod hade uppfunnits.

Vaccination mot smittkoppor hos barnmorskan A.L Hagström i Lillhärdal, Västmanland i början av 1900-talet


År 1816 blev vaccin mot smittkoppor obligatoriskt i vårt land. Det var ofta byns barnmorska eller klockaren som ansvarade för vaccinationerna i Sverige på den tiden. Under 1870-talet blev det obligatoriskt att vaccinera alla bebisar under deras första levnadsår. Vaccinationen utfördes genom att man rispade barnets hud med ett vasst instrument och kokoppsämnet infördes därefter i såret. Ofta direkt med vätska från en annan sjuk persons utslag. Detta kallades skyddskoppsympning. Efter någon vecka skulle barnen återkomma och visa upp en rejäl koppa på platsen som tecken på att man fått kokoppor, annars förväntades man omvaccineras. Efter att koppan läkt fick man ett karaktäristiskt ärr som fortfarande många har eftersom ympningen fortsatte långt in på 1900-talet. (Källa: SCB)

Ordet vaccination härrör förresten från latinets ”vacca” som betyder ”ko”. Även om obligatoriska vaccinationer infördes så återkom sjukdomen smittkoppor under vissa perioder och så sent som år 1874 avled fler än 4000 svenskar i sjukdomen. Man tror att mellan 70 och 95% av befolkningen måste vaccineras mot en viss sjukdom för att den inte ska sprida sig.

Allmänna vaccinationsprogrammet

Allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige inrättades på 1940-talet för att förebygga smittsamma sjukdomar, främst tuberkulos men sedan även polio, smittkoppor, difteri, stelkramp, kikhosta och mässling. Tack vare programmet har samtliga sjukdomar minskat kraftigt i befolkningen, så vaccinationer har en väldigt god inverkan på folkhälsan.

Jag vill gärna tro att vårt naturliga immunförsvar blir som starkast när det får byggas upp och stärkas i lugn och ro. Har aldrig varit rädd för bakterier och virus tidigare. Tvärtom har jag tänkt att immunförsvaret grejar det mesta. Jag har inte vaccinerat mig mot något sedan jag var barn. Men när det kom ett extremt oberäkneligt och samhällsfarligt virus som hotar mina medmänniskors hälsa, och även min, så var jag tvungen att tänka om.

En ny samhällsfarlig sjukdom

Världen lärde känna en ny sjukdom 2003 som fick namnet ”svår akut respiratorisk sjukdom” (SARS). Den dödliga sjukdomen upptäcktes i 29 länder världen runt. Omkring åtta tusen fall upptäcktes och en tiondel av de insjuknade avled.  Sjukdomen som orsakas av detta coronavirus hade cirka 50% dödlighet bland äldre och personer med underliggande sjukdomar. Ingen behandling eller botemedel fanns, förutom symtomlindring. Det elaka viruset lyckades stävjas, men återkom i ny form. Under 2020 drabbades världen av ännu ett coronavirus, SARS-CoV 2, med förmåga att orsaka allvarlig sjukdom hos människa.

Omkring fyra miljoner människor i världen har avlidit efter att ha blivit smittade av viruset SARS-CoV 2. Det är ett lurigt och oberäkneligt virus vi har att göra med och jag vågar inte alls lita på att ett starkt, naturligt immunförsvar har motståndskraft mot detta. Jag ser vaccination som en solidaritetshandling, på samma sätt som att bära munskydd/andningsskydd för att värna om mina medmänniskor.

Framtiden kommer att berätta mer

Vaccin mot SARS-CoV 2 har framställts med raketfart och i Sverige används idag Pfizer, Astra Zeneca (Vaxzevria) och Modernas vaccin. Pfizers och Modernas använder sig av en teknik där modifierat mRNA i ett inkapslat lipidhölje ges i vaccininjektionen. Den modifierade mRNA-molekylen kodar sedan för sars-cov-2:s spike-protein som fungerar som antigen för immunsystemet, som i slutändan bland annat leder till att neutraliserande antikroppar mot viruset produceras.

Vektorvaccinet från Astra (Vaxzevria) bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin, men här finns genen för antigenet inbyggd i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat och ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ger upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter igång ett immunsvar.

Hur går det om man blandar en dos vektorvaccin (Astra) med mRNA-vaccin (Pfizer, Moderna)? Några mindre studier har gjorts i andra länder där man har konstaterat att det verkar fungera. Det mesta är fortfarande på experimentstadiet vad gäller SARS-CoV 2. Jag var en av de första i Sverige som blev vaccinerad med en dos av Astras vaccin och en dos Pfizers. Framtiden kommer att berätta mer om vaccinernas effekter och eventuella biverkningar, men jag lever ännu och mår bra *peppar, peppar* 🙂

Foto: Gaze















Källor: Tekniska museet, SCB, Läkartidningen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket

Pandemi 1918-1920

Insjuknade i spanska sjukan vid regemente i Boden 1918. Foto: A. Andersson

Bortglömd plågoande

”Spanska sjukan är i Sverige en närmast bortglömd plågoande. Vilket är märkligt eftersom dess offer inte behövdes sättas i förhållanden till de stora döds- och sårade talen från första världskriget. Spanska sjukan krävde trots allt mellan 35 – 40. 000 dödsoffer i Sverige som under perioden hade en befolkning vilken började närma sig sex miljoner” skriver författaren Berndt Tallerud i sin bok ”Skräckens tid: farsoternas kulturhistoria” (Prisma, 1999). Pandemin som kom att kallas ”spanskan” skördade mellan 50 – 100 miljoner dödsoffer över hela världen mellan åren 1918 – 1920.

Spanska sjukan slog ned som en blixt från klar himmel i Sverige sommaren år 1918 men inledningsvis var dödstalen låga så man trodde inte att sjukdomen kunde vara så farlig som den kom att bli. Det var först i september samma år som människor började avlida i spanska sjukans följdsjukdomar där dubbelsidig lunginflammation var den vanligaste dödsorsaken. Det som till en början verkade vara en ganska harmlös influensa förvandlades snabbt till en pandemi som skördade mellan femtio och hundra miljoner människoliv i världen.

Provisoriska ”spanska sjukhuset” i Östersund 1918


Första världskriget fick bära skulden till de stora dödstalen under pandemin menar Margareta Åman i sin avhandling ”Spanska sjukan: den svenska epidemin 1918 – 1920 och dess internationella bakgrund” (Uppsala universitet 1990). Pandemin sågs som en oundviklig produkt av kriget och administrationen i Sverige fick därmed en enkel och mycket tillgänglig syndabock menar hon. ”Detta kan förklara den långlivade myten om att det var det utsatta försörjningsläget som bar huvudansvaret för de många dödsoffren. Redan utmattade och undernärda personer hade inte immunförsvaret nog för att stå emot den oerhörda påfrestning som spanska sjukan innebar. Det verkar inte som att samhället i stort ifrågasatte denna förklaring och var beredda att lägga allt detta bakom sig så fort man genomgått ”stålbadet”.

Någonstans på Inlandsbanan, foto P. Östner

Smittan spreds över landet

Sommaren 1918 kom smittan till Sverige och man tror att den kom med båtresenärer som anlänt till Göteborgs hamn, från England. Inom några få veckor hade människor över hela landet insjuknat i den farliga influensasjukdomen.

I Sverige drabbades länen i söder mildare av spanska sjukan än de i norr. Till Sveriges regementen kom stora grupper med yngre och starka individer, ofta från landsbygden och man vistades under samma tak under längre tid. Smittan spreds sedan vidare när man reste hem till familjerna ute i landet. Till skillnad från många andra sjukdomar var det främst de unga och starka som insjuknade i spanska sjukan. Viruset hade en förmåga att aktivera immunförsvaret och orsaka svåra skador på lungvävnaden, vilket hos många drabbade ledde till bakteriell lunginflammation.

Västerås förvandlades till bårhus

I september 1918 inkallades tre årskullar till repövningar på Västmanlands infanteriregemente i Västerås. Sammanlagt 2357 personer vistades på området tillsammans och en person, en soldat från Krokom i Värmland, insjuknade i spanska sjukan. Efter några dagar var regementets sjukhus överfullt och 80 personer avled inom kort. Svenska tidningar skrev om Västerås, ”staden som har förvandlats till bårhus”.

Västerås regemente

Jämtlands län drabbades hårdast

I Östersund, Jämtland, som var ett stationssamhälle med två regementen, sköt dödstalen i höjden under spanska sjukan. Jämtland blev det hårdast drabbade länet i Sverige med 800 avlidna per 100 000 invånare år 1918. Av Östersunds 13 000 invånare insjuknade 6300 personer och 118 personer avled av sjukdomen.

Arjeplog och Arvidsjaur miste flest

De orter som drabbades värst under spanska sjukan var Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbotten. Av Arjeplogs cirka 3000 invånare avled 90 personer i spanska sjukan våren 1920. En julmarknad vintern 1919 sägs ha varit startskottet för virusspridningen.  Man tror att smittan kom in och spreds vidare via resenärer från Jörn som kommit till Arjeplog med tåg.

I Arvidsjaur insjuknade 75% av ortens invånare och 159 personer avled. Provinsialläkaren i Arjeplog, Sixten Hemmingson menade att ”stark kyla i förening med vårdslöst leverne och trångboddhet får anses som bidragande moment”. Nöden var så stor i området då många barn blev föräldralösa och det saknades läkarvård.

Storgatan i Glommersträsk tidigt 1900-tal Foto: Glommersträsk Hembygdsförening

Kunde inte stänga samhället

I Sverige omfattades inte influensa av dåtida epidemilagstiftning så det var svårt att införa skolstängningar och förbud för stora folksamlingar etc. Vid pandemins utbrott fanns 6000 vårdplatser för epidemisjukvård i landet och det fanns stort behov av att snabbt bygga sjukhus för ändamålet. Det gick trögt, framför allt på landsbygden men allt eftersom pandemin framskred kom provisoriska sjukhus att uppföras. I många länder infördes social distansering och restriktioner tidigt i pandemin, men i vårt land skedde inga större förändringar. I Sverige och även i New York, USA, valde man att hålla skolorna öppna.

Hoppades att många skulle smittas, snabbt

Inom den svenska läkarkåren 1918 fanns två läger som ställdes emot varandra, där den ena sidan förordade handling för att motverka spridning av sjukdomen medan den andra menade att förhindrande av smittspridning redan tidigt var dömt att misslyckas, på grund av sjukdomens enorma smittsamhet och spridningshastighet. Istället hoppades man på att så många som möjligt skulle bli smittade snabbt i denna epidemi, då man trodde att sjukdomsförloppet för dem som smittades tidigt skulle bli lindrigare. Trots olika uppfattningar var båda sidor eniga om att smittade personer måste isoleras på grund av smittorisk. I Sverige avled ca 40 000 människor i spanska sjukan och många av de som överlevde fick livslånga skador.

Panik skulle undvikas

Oskar Medin f.1847 d.1927
Foto: Riksarkivet

De konservativa ansåg att öppenhet gentemot allmänheten kunde få oönskade effekter som kunde resultera i en slags ”kollektiv rädsla” under pandemin. Professor Oskar Medin som då var barnläkare och ordförande i hälsovårdsnämnden i Stockholm uppmanade allmänheten att inte låta ”paniken lamslå umgänge och verksamhet”. Medin menade att alla åtgärder som att stänga skolor, biografer och teatrar saknade evidens. Det är inte farligare där än vid annat umgänge med människor, menade han. Hans uppmaning till svenska folket var istället ”Trotsa aldrig fara, men visa ej feg fruktan”.

Läkarkåren var på den tiden överens om att allmänheten måste lugnas, då rädsla ansågs öka mottagligheten för sjukdomen och även medmänniskors vilja att hjälpa smittade.

Läkare mot strömmen

Men överläkare Arnold Josefson i Stockholm gick emot dem och hävdade att det i själva verket var medicinalstyrelsens handlingsförlamning och ett tvivel för myndigheterna som låg bakom folkets ”panik” under pandemin. Han införde ”gasmask” för vårdpersonalen på provisoriska sjukhuset i Stockholm 1918 för att skydda personal och patienter mot ”spanska sjukans millionarméer”. Alla sjuksköterskor, som inte redan hade haft spanska sjukan, utrustades med näs-munbindor av gastyg som fick användas under två timmars tid, innan de avlägsnades, desinfekterades och ersattes av nya. ”Dylika bindor ha med utmärkt resultat nu införts, så gott som vid alla sjukhus i hufvudstaden, där influensapatienter vårdas”, skrev Veckojournalen 1918.

Arnold Josefson f.1870 d. 1946

Komplikationer

Många av de som överlevde spanska sjukan drabbades av komplikationer och ibland livslångt lidande i form av demensliknande sjukdom och psykiskt lidande där Parkinson-liknande symtom, kronisk trötthet, ångest, dövhet och symtom som liknade schizofreni var framträdande. I Norge ökade antalet intagningar sexfaldigt på mentalsjukhusen från år 1919.

Wear a mask and save your life -ansiktsmask som skydd genom tiderna

 

1024px-1918_at_Spanish_Flu_Ward_Walter_Reed_(cropped)
Sköterska behandlar patient i Washington, DC under spanska sjukan 1918. Foto: Harris & Ewing photographers

Hösten 1918 spred sig spanska sjukan över världen och 50 – 100 miljoner människor beräknas ha mist sina liv till följd av den smittsamma influensan och de svåra sjukdomar som följde i dess spår.

Wear a mask and save your life – krav på munskydd i många länder 1918

I staden Berkeley i norra Kalifornien i USA insjuknade tusentals invånare. Efter några veckor var epidemin så allvarlig att man tvingades ta till drastiska åtgärder. Skolor stängdes, alla nöjesevenemang och möten, även kyrkobesök förbjöds i ett försöka att stävja epidemins framfart. Några veckor in i pandemin hade 1000 invånare i staden insjuknat i ”spanskan” – i vissa hushåll låg ett tiotal familjemedlemmar sjuka – och 33 personer hade redan avlidit. Röda korset bistod staden med sjukvårdspersonal och skyddsmateriel.

Under spanska sjukan 1918 Foto: okänd

Man beslutade att införa tvång på att bära ansiktsmask utomhus för allmänheten och 23 oktober 1918 uppmanade tidningen Berkeley Daily Gazette alla invånare att bära ansiktsmask då sjukvården nu saknade kapacitet att ta hand om alla sjuka. Gasmask uppgavs skydda mot influensan till 99%, men även en mask av tyg ansågs vara ett effektivt skydd och i artikeln gavs instruktioner om hur man tillverkar och bär hemmagjort ansiktsskydd. ”Den man, kvinna och barn som vägrar bära mask är en farlig slashas” basunerade tidningen ut i sin helsidesartikel.

”Du måste bära ansiktsmask, inte bara för din egen skull utan även för att skydda dina barn och din granne från influensa, lunginflammation och död”. Berkeley Daily Gazette onsdag 23 oktober 1918


Spanska sjukan i Sverige

Spanska sjukan slog ned som en blixt från klar himmel i Sverige sommaren år 1918 men inledningsvis var dödstalen låga så man trodde inte att sjukdomen kunde vara så farlig som den kom att bli. Det var först i september samma år som människor började avlida i spanska sjukans följdsjukdomar där dubbelsidig lunginflammation var den vanligaste dödsorsaken. Det som till en början verkade vara en ganska harmlös influensa förvandlades snabbt till en pandemi som skördade mellan 50- 100 miljoner människoliv.

I Sverige omfattades inte influensa av dåtida epidemilagstiftning så det var svårt att införa skolstängningar och förbud för stora folksamlingar etc. Vid pandemins utbrott fanns 6000 vårdplatser för epidemisjukvård i landet och det fanns stort behov av att snabbt bygga sjukhus för ändamålet. Det gick trögt, framför allt på landsbygden men allt eftersom pandemin framskred kom provisoriska sjukhus att uppföras.

Två läger

Inom den svenska  läkarkåren 1918  fanns två läger som ställdes emot varandra, där den ena sidan förordade handling för att motverka spridning av sjukdomen medan den andra menade att förhindrande av smittspridning redan tidigt var dömt att misslyckas, på grund av sjukdomens enorma smittsamhet och spridningshastiget. Istället hoppades man på att så många som möjligt skulle bli smittade snabbt i denna epidemi, då man trodde att sjukdomsförloppet för dem som som smittades tidigt skulle bli lindrigare. Trots olika uppfattningar var båda sidor eniga om att smittade personer måste isoleras pga smittorisk. I Sverige avled ca 40 000 människor i Spanska sjukan och många av de som överlevde fick livslånga skador.

Gasmask som skydd för sköterskor i Stockholm år 1918

I många länder infördes social distansering och restriktioner tidigt i pandemin, men i vårt land skedde inga större förändringar. I Sverige och även i New York, USA, valde man att hålla skolorna öppna. Överläkare Arnold Josefson införde ”gasmask” för vårdpersonalen på provisoriska sjukhuset i Stockholm 1918 för att skydda personal och patienter mot ”spanska sjukans millionarméer”. Alla sjuksköterskor, som inte redan hade haft spanska sjukan, utrustades med näs-munbindor av gastyg som fick användas under två timmars tid, innan de avlägsnades, desinfekterades och ersattes av nya. ”Dylika bindor ha med utmärkt resultat nu införts, så gott som vid alla sjukhus i hufvudstaden, där influensapatienter vårdas”, skrev Veckojournalen 1918.

Provisoriska ”spanska sjukhuset” i Östersund 1918


Coronapandemi 2020

Nu, hundra år senare befinner vi oss åter i en pandemi som påverkar hela världen och som har skördat många tusen människoliv sedan utbrottet i januari. I dag, 29 April 2020 finns smittan i 185 länder i världen och 217 55 människoliv har redan släckts. Närmare 2 500 människor har avlidit i Sverige.

Ansiktsmaskens vara eller inte vara diskuteras flitigt i vårt land medan det på andra håll i världen används av allmänheten som skydd mot smitta från coronaviruset, samt för att undvika att smitta andra. I det här inlägget tar jag inte ställning till om ansiktsskydd/andningsmask bör användas av alla men vill gärna berätta lite om de olika alternativ som finns, hur de skyddar samt vad man ska tänka på om man använder dem.

Coronaviruset SARS-CoV-2, som kan leda till sjukdomen covid-19, sprids främst via droppar, när någon hostar eller nyser – så kallad droppsmitta, men smittar även via kontaminerade ytor – kontaktsmitta. Man har även sett att viruset kan stanna kvar i luften och spridas den vägen via aerosol – luftburen smitta. En sådan smittväg bör därför kunna vara utrymmen där många människor vistas och där ventilationen är mindre god, exempelvis hissar, trapphus och toaletter. Även ventilationsystem kan vara en smittväg och forskare undersöker nu hur länge viruset kan hänga kvar i luften och hur det sprids i utrymmen. Coronaviruset smittar främst från människa till människa genom hostningar, nysningar, andetag så det är viktigt att hålla avstånd. Oerhört viktigt att tvätta händerna ofta med tvål och vatten och använda handsprit. Då smittan kommer in i kroppen via slemhinnorna i ögon, näsa och mun är det viktigt att undvika att röra ansikte och ögon innan man har tvättat händerna.

Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommenderar inte allmänheten att bära ansiktsmask/andningsskydd för att skydda sig mot smitta. Man menar att det inte finns tillräckligt som talar för att sådana skydd skulle hjälpa. Dessutom finns risk att man använder skydden fel eller invaggas i en falsk trygghet, menar man. Främsta skälet till att man inte rekommenderar andningsskydd/mask kan vara att det råder stor brist på skyddsmateriel och dessa skydd behövs, av naturliga skäl, främst inom sjukvården.

Munskydd och andningsskydd

För att vara effektiv ska munskydd/andningsskydd vara tättsittande och täcka näsa och mun. Oerhört viktigt att inte röra ansiktet medan man bär skyddet, eller röra med händerna på skyddets framsida som kan vara kontaminerat med virus.
Andningsskyddet tas av med snoddar/snören bakifrån, utan att vidröra ansikte eller mask och händerna tvättas/spritas omedelbart före och efteråt. Mask av tyg tvättas i maskin. Engångsmask av papper kastas i soptunna eller påse som tillsluts. 

Kirurgmask
Munskydd/kirurgmask är tillverkat av papper och täcker näsa och mun. Kirurgmasken fästes med elastiska snören bakom öronen. Detta skydd är inte tättsittande kring ansiktet och filtrerar inte luften men kan ge ett visst skydd mot droppsmitta samt skydd mot att föra smitta vidare genom hosta och nysningar.

Andningsskydd 
Andningsskydd är ett filtrerande och tättsittande skydd som täcker näsa och mun. Dessa halvmasker är certifierade enligt svenska standarden och klassificeras enligt den nivå av skydd som maskens FFP-filter har. Dessa andningsskydd säljs med eller utan andningsventil (som ser ut som en rund ”knapp” och sitter på maskens framsida, eller på sidan).

• FFP1- filter är den lägsta nivån och filtrerar 80% av föroreningar i luften.
• FFP2-filter filtrerar 94% av föroreningar i form av partiklar, damm och aerosol och håller medelnivå vad gäller skydd.
• FFP3-filter filtrerar 99% av föroreningar i luften samt även mot virus, bakterier och svampsporer i luften.

• N95 är den benämning som används i USA. Ett N95-andningsskydd filtrerar 95% av föroreningar och partiklar i luften och motsvarar ett skydd som är ett mellanting mellan svenska standarden FFP2 och FFP3.

• KN95 är den benämning som används i Kina och motsvarar N95 samt är ett mellanting mellan FFP2 och FFP3.

Företag som säljer ansiktsmask och andningsskydd
Andningsskydd FFP1, FFP2 samt FFP3 kan köpas hos byggvaruhus och andra företag, exempelvis Jula, Biltema och Clas Ohlson men sedan coronapandemins utbrott har de varit slutsålda på många håll.

Hel/halvmask med utbytbart filter
Andningsskydd med utbytbart partikelfilter filtrerar 99,95% av skadliga partiklar och föroreningar i luften. Partikelfiltret är utbytbart och masken kan desinficeras efter användning. Hel/halvmasker tillverkas och säljs av svenska Sundström.

 

Tillverka din egen ansiktsmask
Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har enkla guider för att tillverka egen ansiktsmask av en T-shirt eller bandana på sin webbsida.

 

Var rädd om dig! ❤