Publicerad i Östergötland, efternamn, Kyrkböcker, släktforskning

När mormors mamma fick nya efternamn

Mormors föräldrar kom från Kolmården i Östergötland. Foto: Järnvägsmuseet

Hedvig Kristina Persdotter från Krokek
Mormors mamma Hedvig Kristina föddes i Krokek, strax utanför Norrköping år 1870 som dotter till Per August Persson och hans hustru Kristina Lovisa. På den tiden ärvde barn sin pappas förnamn som efternamn (patronymikon) och Hedvig Kristina fick således efternamnet Persdotter.

Hedvig Kristina Persdotter gifte sig med David Andersson från Risinge i Östergötland, som arbetade som lantarbetare. Familjen flyttade ofta och det var när det nygifta paret inflyttade till en ny församling första gången, som prästen förkortade Hedvigs efternamn till ”Pers.” Att den lilla förändringen i namnet skulle komma att ge henne helt nya och obegripliga släktnamn, det hade prästen förstås inte en aning om.

Prästen gjorde en förkortning när han präntade ned mormors mammas namn i församlingsboken den dagen.

Fick plötsligt ett nytt efternamn
Som statare anställdes man som lantarbetare vid de större bondgårdarna, säsongsvis. Varje höst, under den så kallade ”slankveckan”, gav sig familjen ut på vägarna med sitt flyttlass, för att finna en ny arbetsgivare och ett nytt anställningskontrakt någon annanstans. De kommande åren blev det därför många, många flyttar för familjen. Och många församlingsböcker, i vilka prästerna på de olika orterna präntade ned familjemedlemmarnas namn, födelseort och födelseår.

Hedvig Kristinas förkortade efternamn ”Pers” tolkades felaktigt som ”Hers” av prästerna som skulle föra in personuppgifterna. Under de följande åren kom hon därför att heta Hedvig Kristina Hers i alla kyrkböcker. Mormors mor hade plötsligt fått ett helt nytt släktnamn…

Ännu ett nytt efternamn
Hedvig, David och deras barn flyttade många gånger under åren som följde, men ingen tycks ha upptäckt felet eftersom alla präster envisades med att anteckna henne med namnet Hers. Det var först många år senare, när familjen flyttade till Dalarna som prästen upptäckte att något inte stod riktigt rätt till med den nya församlingsmedlemmens namn. Prästen tolkade namnet på sitt eget lilla vis och från och med nu blev mormors mamma Hedvig Kristina Hus i kyrkböckerna…

Hedvig Kristina Persdotter fick nu ännu ett nytt namn och kallades ”Hus” långt in på 1920-talet.

Fru Pettersson
När Hedvig till slut upptäckte att hon hade haft felaktiga efternamn under alla år, så gick hon till prästen och bad om en rättelse. Vid det laget hade hon tydligen ledsnat på att heta Pers, Hers och Hus och bestämde sig för att kalla sig fru Pettersson.

Mormors mamma tyckte att Pettersson passade henne perfekt, nu när hon själv fick bestämma vad hon skulle heta.
Publicerad i efternamn, Historiska byggnader, Okategoriserade, Skåne, släktforskning, Slott & gårdar, Tyskland

Familjen Düsing/Düring från Mecklenburg-Vorpommern

1024px-Bollerups_borg
Bollerup har anor från 1100-talet och man tror att det var den förste ägaren, Bulle, som döpte borgen och byn till Bullathorp. Foto: Jorchr

Bollerup – en gård med anor från 1100-talet

Bollerups gård i skånska Tomelilla har anor från 1100-talet och man tror att den förste ägaren, Bulle, namngav slottet och byn efter sig själv genom att kalla platsen ”Bullathorp”. Genom de århundraden som gått har Bollerup haft många ägare, bland andra familjerna Due, Thott, Krognos, Gjöe, Lycke och Rantzau.  År 1818 övertogs Bollerup av kung Karl XIV Johan (Jean Bernadotte) f. 1763 och från 1839 var Tage Ludvig Sylvan arrendator. Sylvan köpte gården efter kungens död 1844.

Düsing/Düring från Tyskland

Bollerups slott var i behov av duktiga arbetare och omkring år 1827 anställdes Friederich Ludwig Düsing f. 1801 som fåraherde på gården. Han kom inflyttande till Sverige från Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland, tillsammans med hustrun Sofia Elisabeth Röse f. 1800 och två barn, Johanna Sofie Vilhelmine f. 1825 och Carl David Christian f. 1826. Alla uppgavs vara födda i (Zahrendorf) Mecklenburg-Vorpommen.

Jag vet inte vilket år Friederich Ludwig Düsing avled, men hustrun bosatte sig sedermera i Kungsängen, Danmark, Uppland och hon avled där år 1877. När man följer hustrun och barnen framåt i tiden varierar efternamnet i kyrkböckerna och personerna kallas ömsom Düsing och ömsom Düring.

1024px-Steilküste_bei_Ahrenshoop
Vorpommern Foto: Nikater

 

Dottern Johanna Sofie Vilhelmine f.1825 gifte sig med timmerman Anders Andersson i skånska Åhus. Sonen Carl David Christian f.1826 blev fåraherde vid Fogelvik i Tryserum och dottern Maria Christina f.1829 gifte sig med Peter Lundahl i Hörby, Skåne. Sönerna Christian Carl f.1831 och Fredrik Johan f.1842 flyttade till Uppsala där man arbetade som murare och målare.

Christian Carl Düring/Düsing f. 1831 i Bollerup, Skåne kom att gifta sig med Catharina Sofia Häger f. 1834 i Åkerby, Uppland och bosatte sig på Övre Slottsgatan i Uppsala år 1859. Paret fick tillsammans nio söner. Sönerna Frans Gustaf Rudolf, Rickard Robert Gottlieb, Carl Konrad Leopold och Yngve Esaias Torild bodde tillsammans med föräldrarna på Övre Slottsgatan och arbetade som målare och plåtslagare.

Düsing eller Düring? I bland är det svårt att se vad som står skrivet i kyrkböckerna.

Vet du mer om familjen Düsing (stavas ibland Düssing/Duesing) eller Düring från Tyskland? Kontakta mig i så fall gärna! Alla upplysningar, stora som små, är av intresse.
Min e-post är: forskningwijk(at)gmail.com

 

 

Publicerad i efternamn, namnbyte, Okategoriserade, Släktnamn

Våra efternamn

35 procent av dagens svenskar bär ”naturnamn” Foto: Helena Bure Wijk

Son-namn och naturnamn i topp

Bland de 100 vanligaste efternamnen i Sverige 2019 ligger son-namnen Andersson, Johansson, Karlsson och Nilsson i topp. Det är släktnamn som har sina rötter i det som kallas patronymikon (från grekiskans pater-fader) då barnen ärvde sin pappas förnamn som efternamn.

På plats 17 i listan över de 100 vanligaste efternamnen finns Lindberg som inte är ett patronymikon utan istället anknyter till naturen. Man räknar med att cirka 35 procent av dagens svenskar bär ”naturnamn” som exempelvis Lindberg, Bergman och Holmström. Efternamnen som har inspiration från naturen blev vanliga under 1700-talet och är vanligast i norra Sverige där 60 procent av befolkningen har naturnamn.

Många efternamn består av förled och slutled, som exempelvis namnet Bergström där Berg- räknas som förled och -ström som namnets slutled. Det vanligaste naturnamnet idag är Lindberg och andra kombinationer med ”Lind” i förled, som Lindström, och Lindqvist. Andra vanliga förled är Lund-, Sjö-, Ek, Lund- och Berg. Som slutled är -berg det vanligaste och finns i många av dagens efternamn, exempelvis Lindberg, Sandberg, Sundberg och Lundberg. Andra slutled som ofta förekommer är – ström, -lund, -kvist och -gren.

 

Foto: Helena Bure Wijk

Andra vanliga efternamn

När den nya namnlagen kom i början av 1900-talet, då alla då förekommande efternamn ”frystes”, blev även soldatnamnen släktnamn som finns kvar än idag. Många soldatnamn anspelade på personliga egenskaper eller soldategenskaper som exempelvis Rask, Snygg, Hjelm och Hugg, eller den geografiska kopplingen som soldatnamnet Wärstedt från Värsta i Häggeby och Bure från Burvik. Även soldatnamnen kunde anknyta till naturen, som exempelvis Grahn och Ask.

Inom prästsläkter var det vanligt med latiniserade eller grekiskinspirerade efternamn som avslutas med -us eller -er, som  Leander, Tedelius och Hornaeus. Många namn som slutar med -in eller -er har sina rötter i 1700-talet då man hämtade inspiration från Frankrike, exempelvis Dahlin och Franzén. Det finns även många namn som har sitt ursprung i Tyskland och dessa namn börjar ofta med Ny- och avslutas med -er, som Nyman, Neumann och Reuter.

Bland Sveriges utrikesfödda är efternamnen Mohamed, Ali, Hassan och Ahmed de vanligaste.

cropped-021.jpg

Nybildat efternamn

Om man vill bilda ett nytt släktnamn så ansöker man genom Skatteverket. Det finns en del regler om detta som du kan läsa mer om på Skatteverkets hemsida
När man skapar ett nybildat efternamn som ingen i släkten tidigare har burit kan man utgå från exempelvis en geografisk plats där släktingar har bott, en släktgård, ett torp, ett soldatnamn eller någonting annat som känns bra att föra vidare. Det kan bli lättare att skapa ett nytt namn om man utgår från förled- och efterled. Om farfars far hade ett torp som hette ”glimmern”så kan man använda namnet antingen som för- eller efterled och skapa ett nytt namn, exempelvis Sjöglimmern, Bergsglim, Glimmerström, Glimmermo etc. 

Statistiska centralbyrån (SCB) har sammanställt statistik för de vanligaste för- och efternamnen i Sverige. Här finns en enkel sökfunktion om du vill veta hur många som bär ett visst namn.

Läs gärna mer om att byta efternamn i tidigare inlägg:

Funderar du på att byta efternamn?

Regler för att byta till ett gammalt släktnamn