Publicerad i bergslagen, Bergsmän, Dalarna, Gårds- och hembygdsforskning

Familjer i bergsmansbyn Tolvsbo

Bergsmansbyn Tolvsbo i vackra Söderbärke i Bergslagen har en lång och spännande historia. Platsen, som ursprungligen skrevs Tolvsbodum besöktes tidigt av jägare och fiskare. Arkeologer har hittat trindyxor i området, så man vet att den bördiga platsen mellan sjöarna östra och västra Sveten besöktes tidigt av människor men man vet inte riktigt när de första invånarna valde att slå ned sina bopålar på platsen.

Sjön södra Barken i Söderbärke
Foro: Svenska Litografiska AB


Masugnar och smedjor

Redan i mitten av 1500-talet fanns en masugn i det som kom att kallas Stora Tolvsbo. Från mitten av 1600-talet fram till början av 1700 fanns två hyttor där, samt ytterligare två, mellan Svarttjärn och Lilla Tolvsbo – Anders Ols-hyttan och Hans Carls-hyttan. Stångjärnssmedjan som drevs av bergsmännen i trakten var i drift i flera hundra år, fram till 1879. Tolvsbo hade nu blivit en blomstrande by och i början av 1700-talet då det fanns nio gårdar i byn och flera bergsmän var etablerade där.

Gårdarna Tolvsbohäll och Sveta gård finns ännu kvar och minner om gamla tider. Av den gamla masugnen i bergsmansbyn finns inte många spår men hyttbäcken och dess bevarade damm finns kvar. Vid sekelskiftet 1900 var tanken att Sveta gård skulle bli barnkoloni, men planerna ändrades. Från 1954 blev i stället den då nybyggda anläggningen Västeråsgården en välbesökt barnkoloni som finns kvar än i dag.

Tolvsbobergs kvarn
Foto: Järnvägsmuseet



Staffan Andersson i Tolvsboberget

Jag har följt flera Tolvsbo-familjer bakåt i tiden för att få veta lite mer om hur livet gestaltade sig där förr.  Den förste kände invånaren i Tolvsboberget var nybyggaren Staffan som hade finska rötter. Han kom dit under slutet av 1500- eller första delen av 1600-talet, enligt forskaren Bo Engvall. Möjligen är denne Staffan den Staffan Andersson f. 1629 som bodde i Tolvsboberget under 1600-talet? Sonen Anders Staffansson föddes där år 1660 och fick i sin tur sonen Daniel som föddes i Tolvsboberget i februari 1695.

Hans Olofsson i Tolvsbo

Britt-Marie Sohlström och hennes far Arne Sohlström har under många år gjort en fantastisk och noggrann forskning kring bergsmanssläkter. På sin hemsida berättar Britt-Marie hur Tolvsbo expanderade snabbt under 1600-talet. Hans Olofsson, (som hade sina rötter i Norrbärke och Starbo) köpte då en större del i Tolvsbo. Hans son, Torsten och även dennes son, Olof, flyttade också in till byn. År 1607 figurerar Hans i tingsprotokollen då han hade lägrat sin egen släkting, Kerstin. Hans fick böta 80 daler i böter men klarade sig från dödsstraff då kungen genom en skrivelse förskonat hans liv. Släktingen Kerstin Holstensdotter dömdes till böter om 40 daler.

Valloner och bergsmän

Tolvsbo blomstrade och i början av 1700-talet fanns där ett myller av människor vid gårdarna. Bergsmannen Hans Carlsson f. 1610 och hans familj hade då redan hunnit bo i Tolvsbo i flera generationer och hans sonson Hans Larsson Söderberg f. 1691 arbetade som masmästare i masugnen. Hans gifte sig med Kerstin Jacobsdotter Garneij f. 1699 i Söderbärke, som var ättling till duktiga masmästare och kolare med ursprung i Belgien. Familjen kom att stanna kvar i Lilla Tolvsbo och än idag, tolv generationer senare finns huset i släktens ägo. På 1980-talet besökte jag familjen och vi fiskade öring i bäckarna i gryningen. Jag har många fina minnen från Tolvsbo och dess vackra omgivning.

Daniel Johansson och hans familj

I Tolvsbo levde på 1700-talet även Daniel Johansson och hans familj. Jag har ännu inte lyckats finna hans födelseår, men vet att Daniel var gift med Karin Carlsdotter och paret fick tillsammans dottern Christina i Tolvsbo 1728. Christina gifte sig med Anders Persson f. 1775 i Tolvsboberget och de fick tillsammans döttrarna Christina och Anna. När Anders gick bort gifte hustrun om sig med Erik Ersson i Tolvsbo och tillsammans fick paret dottern Catharina. Christina Danielsdotter avled i april 1811 och hade då bland annat några klänningar av kamelott (ett tjockt och blankt ylletyg), fem mössor, flera förkläden, en lång päls och några djur. Den nye maken lovade att sörja tillfälligt för uppfostran, mat och kläder, för döttrarna från det tidigare äktenskapet.

Det är så spännande att få lära känna en bygd och människorna som levt där genom tiderna. Vet du mer om Tolvsbo och dess historia?
Hör gärna av dig till mig: forskning (snabela) gmail.com

 

Sveta gård Foto: K-E Forsslund/Ludvika hembygdsförening

 

 

 

Källor: Britt-Marie och Arne Sohlström, Stefan Öst, Bo Engvall, Anettes anor, Jenny Karin Anette Nielsen och egen forskning.

Publicerad i bergslagen, Bergsmän

Hindrik finne i Halvarsbenning

 

Norbergsån
Foto: Arkland

Bergslagen har sedan medeltiden haft en omfattande verksamhet inom koppar- och järnhantering och vi som har våra anor där kommer förr eller senare att hitta bergsmän i släkten. Släktforskaren Britt-Marie Sohlström och hennes far Arne Sohlström har gjort ett omfattande och väldigt intressant forskningsarbete om bergsmansbyn Halvarsbenning i Norberg, Västmanland och om de människor som har levt där genom tiderna. På 1630-talet dök anfadern Hindrik ”finne” upp i Norberg och Halvarsbenning men det mesta om gamle Hindrik är fortfarande okänt.

Självständiga bönder som ägde skog och mark

Bergsmän kallades de självständiga bönder som ägde egen mark och skog och som vid sidan av det traditionella jordbruket även drev bergsbruk.  Enligt 1300-talets privilegiebrev hade en sådan bonde rätt att utvinna fyndigheter på sin mark för framställning av tackjärn, men han var i gengäld skyldig att betala skatt på det tackjärn som framställdes. Bergsmännens arbete bestod således av att bryta järnmalm i gruvorna och att tillverka tackjärn i hyttorna men till bergsmansgården hörde alltid ett jordbruk med boskapsskötsel och skogsbruk. De olika bergsmansgårdarna i byn ägde och drev gemensamt gruva och hytta genom kooperativa ”hyttelag”. Ibland gick flera byar samman och byggde hyttor där man framställde tackjärn till bruken, som tillverkade stångjärnet.

Djupa rötter i Halvarsbenning

Arne Sohlberg och hans dotter Britt-Marie har djupa släktrötter i Halvarsbenning och har ägnat många år till att forska i de gamla källorna. Halvarsbenning hade, som många andra byar i Bergslagen, hytta eller hammare redan under 1500-talet. Från att ha varit ett livligt litet hyttsamhälle under 1700-talet genomgick Halvarsbenning en utveckling liknande de flesta andra byar i Bergslagen. Från början fanns där endast två gårdar med ett tiotal innevånare och under 1700-talet hade byn förvandlats till ett ganska livligt litet hyttsamhälle, för att därefter åter bli en avfolkad plats med endast några få sommartorpare och en enda bofast familj, berättar Arne Sohlberg i sin text om Halvarsbenning.

Gammal bergsmansgård som finns på Vallby friluftsmuseum i Västerås Foto: Helena Bure Wijk



Hindrik ”finne”

Arnes, Britt-Maries och även min gamla anfader – Hindrik ”finne” dyker upp i gamla dokument i Norberg på 1630-talet. Det är fortfarande okänt varifrån i Finland Hindrik kom och hans släktnamn är ännu okänt men han beräknas vara född ca år 1495. Det mesta om Hindrik ”finne” och hans hustru, Kirstin Andersdotter, är fortfarande höljt i dunkel men man vet att Kirstin hade två systrar – Sicilia och Elin, som också bodde i trakten. Hindrik och Kirstins söner Anders och Michel Hindrisson stannade kvar i Norberg.

Sonen Michels dotter Malin gifte sig sedermera med bergsmannen Holsten Persson i Halvarsbenning. Malin och Holsten bosatte sig i Rosendal som ligger vid åmynningen där Flohammarsån (Hedströmmen) utgår från Nedre Vättern (Storsjön).

De gamla dokumenten berättar: ”År 1610 Kom Päder Holstensson i Halvarsbenning och talade till Päder Andersson i Rosendal om en half part i ett änge i Rosendal förebärandes att hans moder fader Mickel Hendriksson kom det halva änge till, därtill sade Päder att han samma äng både ärft och köpt hade, först ärvde han efter sin fader Anders Hindriksson sedan af (något verkar saknas) i Pädersbo så avsades att efter nu så länge o…. ståt hade gav den med och i ….. förente de sig emellan här för rätten, så att Päder Holstensson gav Päder Andersson 900 och skall nu behålla samma halva äng”. (Källa: Britt-Marie Sohlström/ Ting i Norberg 1610 (Renoverad dombok) Svea hovrätt Kopparbergs län EXIe:2720 sid 422)


Vet du mer om gamle Hindrik och släkten i Halvarsbenning? Kontakta mig gärna: forskningwijk(at)gmail.com



Vill du läsa mer om bergsmännen i Norberg kan jag varmt rekommendera bloggen Bergsmän i Gamla Norbergs bergslag – ett pågående projekt






Källor: Arne & Britt Marie Sohlströms forskning, egen släktforskning