Förr i tiden var kavalleriet ett speciellt truppslag där militärer använde hästar för att förflytta sig i strid. Dragoner kallades de beridna soldater som förflyttade sig på hästryggen, men som stred till fots. Knutby i Uppland var under indelningsverket tid berustat för Livregementet till häst, fram till år 1790. Åren 1791 – 1880 Livregementets dragonkår, sedan Roslags kompani och Uppsala skvadron efter 1833.

Dubbeltorpet Svanbol

Indelningsverket var ett militärt organisationssystem som var i bruk från 1600-talet till slutet av 1800-talet. Det gamla välbevarade dubbeltorpet Svanbol i Burvik, Knutby, Uppland hyste under indelningsverkets tid två ryttare/dragoner – nr 95 och 96 med familjer, som tillhörde Burviks rusthåll. Genom åren kom många ryttarfamiljer att bebo Svanbol. Med hjälp av Krigsarkivets anteckningar och kyrkböcker har jag försökt att kartlägga familjerna.

1731–1756

Den förste kände ryttaren i Svanbol var Matsson (utan förnamn) som flyttade in i Svanbol nr 95 tillsammans med hustrun Märta och barnen Mats och Lovisa år 1731. Vägg i vägg med Matssons bodde då ryttare Burman nr 96 och hans familj.

1771 – 1815

År 1771–1780 var det ryttaren Jan Burström och hans familj som bodde i Svanbol nr. 95 och från 1788 bodde Erik Burling och hustru Anna samt deras barn i nr 96.

Följande år bodde Jan Sotterberg och Erik Burling med familjer i Svanbol nr 96. Dragon Sotterberg fick avsked år 1815 och därefter bodde min anfader, ryttaren Johan Bure och hans hustru Ulrica Stark i Svanbol nr 96. Johan Bure var enligt anteckning ”upplänning, 26 år, 5 fot och 10 lång, samt gift”. Han hade tjänstgjort närmare sex år som ryttare.

1815 och framåt

Dragonerna Anders Burell och Johan Bure med familjer samsades om hus och gemensamma ytor kring ryttartorpet. När Burell fick avsked på 1820-talet flyttade den yngre dragonen Erik och hans hustru Anna Maja in i nr 95. Som seden bjöd, fick Erik samma namn som företrädaren, Burell.
Burell i nr 95 och Bure i nr 96 var grannar genom många år.

Erik Burell nr 95 var ”5 fot och 9 ½ lång” enligt anteckning. År 1850 ”erhöll Erik afsked” vid Generalmönstringen och ersattes av Gustav Sköld som var född 1829 i Knutby.

Omkring år 1852 flyttade den yngre dragonen Gustav Sköld in i Svanbol nr 95 tillsammans med sin hustru Eva. ”Gustav Sköld född 22 maj 1829 antogs den 3 mars 1851. Afsked den 17 februari 1877” enligt en anteckning av baron Beck Friis. Gustav blev sedermera torpare på Vretarna i Knutby och ersattes av  ryttaren Anders Fredrik f. 1856, som övertog namnet Sköld av sin föregångare. Anders Fredrik är antecknad som sjukvårdsdragon 1881.

På ålderns höst fick ”min” dragon, Johan Bure pension, eller gratial som det hette på den tiden, med betyget ”tjänt berömligt”. Han flyttade till huset Västerbol i Knutby tillsammans med sin familj och blev på äldre da´r häradstjänare. Häradstjänare var förr i tiden en vaktmästare som fått förtroendet att ha hand om nycklar till viktiga byggnader i samhället/byn.

Johan militära uppdrag togs över av Carl Gustav f. 1847 i Knutby. Liksom sin företrädare fick han samma namn, Bure, och bodde i Svanbol nr 96 tillsammans med sin hustru Stina Carolina Blank och deras barn

 

Westman – den siste dragonen i Svanbol

Till Svanbol nr 96 flyttade snart Carl Gustav Thernström från Knutby in och även han fick namnet Bure efter den tidigare dragonen.

Den allra sista dragonen på ryttartorpet Svanbol var Henrik Emanuel Westman som antogs år 1895. Enligt anteckningar var han 24 1/12 år gammal, 165 centimeter lång och född i Ununge socken.

 

 

”Uppsala skvadron N:o 95

Jag förbinder mig att i mån af behof, under fredstid i all tjenstgöring och då i öfrigt uniform begagnas vara försedd med småpersedlar bestående af två skjortor, en ylletröja enligt fastställd modell, två par ullstrumpor, ett par stövlar enligt fastställd modell och ett par skor av svärtat läder, allt i fullt brukbart skick: strumporna få vara långa eller korta, i vilket sistnämnda likväl bör till begagnande under kall väderlek af mig hållas ett par strumpskaft af ylle, så långa att de når 8 cm ovanför knäet.

För såväl anskaffning som underhåll af samtlige dessa småpersedlar eger jag uppbära kontant ersättning efter 20 öre för hvarje tjenstgöringsdag, för hvilken munderingsanslag utgår, med undantag dock för sådana utöfver de årliga vapenöfningarne förefallande kommenderingar, hvilka oafbrutet pågå längre tid än två månader, vid hvilka ifrågavarande ersättning skall utgå med 16 öre under hela kommenderingstiden. Uraktlåter jag att hålla ofvan nämda småpersedlar i godt och brukbart skick, må vederbörande sqvadronschef innehålla så mycket af den för ändamålet utgående rsättningen som erfodras för afhjelpandet af anmärkta brister.

Om jag under kommendering beträdes med underlåtenhet i nyss nämnda hänseende eger vederbörande kommenderingsbefälhafvare låta iståndsätta eller komplettera samma småpersedlar på min bekostnad.

Vid inträffande mobilisering åligger det mig att i fullt brukbart skick aflemna de här ofvan omförmälda småpersedlarne till kronan som då öfvertager desammas underhåll, med skyldighet att, efter återgång till fredsfot tillställa mig eller i händelse af mitt frånfälle, mina rättsinnehafvare dylika persedlar i enahanda skick eller deras värde i kontant efter Kongl. Arméförvaltningens prisbestämmelse…

Uppsala den 13 Maj 1888,
Anders Fredrik Sköld, Dragon N:o 95 vid 5:e sqvadron af Kongliga Lifregementes Dragoncorps.”