Publicerad i Okategoriserade

Redo för Antikrundan

Sommaren är äntligen här! Som vi har längtat. Nu är dagarna långa och nätterna är ljusa och ljumma. Våren var väldigt kall i år och jag planterade mina fröer alldeles för tidigt. Flera små gurk- och tomatplantor fick lämna jordelivet alldeles för tidigt, men nu spirar det åter på balkongen.



Kattgräs kan man aldrig få för mycket av tycker lilla kissen Esther, så det odlar vi för fullt.

Frön från förra årets chili, paprika, tomat och gurka har nu börjat spira när värmen har kommit.


När man som jag håller på med historia- allt det där som hände för väldigt länge sedan på 16–17 och 1800-talet, så är det lätt att glömma att man själv börjar bli ett fall för Antikrundan. I sommar fyller jag 55. Benämningen ”antikvitet” kommer förresten av latinets ”antiquus” som betyder forntida/gammaldags. Det stämmer in på mig, alltihop, men när det gäller mattor så används vanligen begreppet ”semi-antik” för att beteckna gamla mattor som har 50 år på nacken men som ännu inte uppnått 100 år, så jag kanske kan kalla mig ”semi-antik” ett tag till 🙂

Sommaren 1967 såg jag första gången dagen ljus.
Foto: Pappa Björn Wijk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s