Publicerad i Okategoriserade

Utilitarism

Utilitarism är en form av nyttoetik som menar att en handling som är etiskt rätt, är den handling som maximerar utfallet av lycka och minimerar utfallet av lidande i samhället. Om de styrande i ett land är hängivna denna knäppa idé så skulle det kunna innebära att ansvariga myndigheter och regering är helt ok med att tusentals svaga människor avlider, exempelvis under en pandemi, för att de starka ska kunna leva sina liv som vanligt och hålla de ekonomiska hjulen i rullning.

Singer

Filosofen och utilitaristen Peter Singer, menar att den handling som tillfredsställer flest intressen, är en god handling. Inför varje val vi gör, bör vi därför välja det alternativ som i största möjliga mån kan tillfredsställa människor och andra djurs intressen. 

Inom utilitarismen döms handlingar utifrån dess konsekvenser och enligt Peter Singer är ett av våra grundläggande intressen här i livet, att undvika lidande. Eftersom även andra djur kan uppleva smärta och därmed lidande, kan man inte rättfärdiga någon handling som orsakar just lidande. Att äta djur är heller inte försvarbart. Vi kan nämligen inte alls garantera att djuren inte utsätts för lidande. Varje varelse som kan uppleva smärta måste ges lika omsorg, menar han.

Tännsjö

Den svenske filosofen och Torbjörn Tännsjö, hävdar att det faktiskt finns undantag från principen att det alltid är fel att döda. Även han tror att djur och människor är moraliskt jämställda, men i varje enskilt fall måste man noga analysera konsekvenserna, menar han. Han pekar på att det inom utilitarismen finns olika åsikter om vad det är som gör konsekvenser bra eller dåliga. Själv ansluter han sig till den klassiska hedonistiska utilitarismen som uppkom genom filosofen och juristen Jeremy Benthan på 1700-talet.


För Torbjörn Tännsjö känns det naturligt att äta djur om de har levt under goda förhållanden. Han menar att djur i fångenskap inte lever dåliga liv bara för att de inte lever i frihet. Det är vår egen romantiska syn på det vilda livet i det fria som skapar denna bild. Tamboskap besparas mycket lidande som skulle drabba dem i naturen där de ofta faller offer för rovdjur. Vi kan hjälpa till att förbättra djurens villkor genom att vägra äta de djur som levt under miserabla förhållanden, men de ”glada” grisarna, korna, fåren och kycklingarna bör vi äta med gott samvete för deras egen skull. Dessa djur hade nämligen aldrig funnits om vi inte hade fött upp dem och om vi föder upp lyckliga djur för att äta dem, så bidrar vi därmed till att öka hela världens totala lycka.


Benthan

Jeremy Benthamn1748 – 1832. Bild: Henry William Pickersgill

 

Jeremy Bentham menade på sin tid att ett lands välstånd utgjordes av dess invånares lust. Då människorna var så väldigt obildade menade Bentham att det behövdes en bildad elit som gav allmogen undervisning i lyckans betydelse ”för deras och därmed landets välstånd”. Hans lyckobegrepp var hedonistiskt, och han definierade det som lust – som motsats till fysisk smärta.

Enligt denna inriktning bör vi arbeta för att skapa ett så stort överskott av lycka över olycka, som är möjligt. Inom den hedonistiska utilitarismen läggs moraliskt fokus på lycka och lidande och genom att öka mängden hos existerande varelser, eller genom att skapa nya lyckliga varelser, väger vågskålen över till det godas fördel.

 

 

Professor Per Bauhn förklarar: ”I ett utilitaristiskt perspektiv innebär det gemensamma goda största möjliga nytta, lycka och tillfredställelse för ett helt kollektiv, medan ett rättighetsbaserat perspektiv i stället ser det gemensamma goda som att samhället garanterar varje enskild individ vissa grundläggande rättigheter till frihet, liv, hälsa, trygghet och så vidare. Det betyder att utilitarister är beredda att offra också grundläggande individuella rättigheter för att åstadkomma större total nytta, medan rättighetsperspektivet vägrar att gå med på att individer kan reduceras till enbart resurser till maximerandet av samhällsnytta.”

Etik och pandemihantering i Sverige

Per Bauhn, som är professor i praktisk filosofi har utvärderat Sveriges hantering av coronapandemin i ett bidrag till en internationell samlingsvolym om etik och pandemihantering och han menar att syftet med den svenska coronastrategin har varit att skydda institutioner snarare än individer. Han förklarar:
”De värden som har lyfts fram handlar om att säkerställa att sjukvård och samhälleliga institutioner ska kunna klara påfrestningarna och att man ska undvika onödiga nedstängningar eller restriktioner. Vissa uttalanden antyder också att man såg smittspridningens kostnader, exempelvis ett ökat antal döda äldre, som acceptabla i förhållande till mer omfattande restriktioner”.

”Den svenska strategin innebar alltså en frihet som sker på andra individers bekostnad, i detta fall de många äldre och sjuka som drabbades hårdast av hög smittspridning. Sett ur ett perspektiv som prioriterar individens rättigheter, är Sveriges vägval därför svårt att försvara moraliskt.

”Människor som lyckas undvika allvarlig sjukdom är givetvis glada över att slippa krav på munskydd och nedstängningar av arbetsplatser och affärer. Men en utvärdering av strategin utifrån ett rättighetsperspektiv måste också ta med i beräkningen de som dog i pandemin och vars död hade kunnat undvikas, åtminstone just då. De kan inte längre föra sin egen talan, men det innebär inte att deras död var försumbara händelser i marginalen”, säger Per Bauhn.

 

 

 

 

 

Källor:

Bauhn: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2022/samhallsnytta-fore-individens-rattigheter-i-sveriges-coronastrategi/
Tännsjö: https://kvartal.se/artiklar/tannsjo-manniskovardet-ar-inte-okrankbart/

Peter Singer: https://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_Singer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s