Båtsmän var förr i tiden soldater som tjänstgjorde ombord på fartyg och rekryterades inom det svenska indelningsverket, liksom övriga soldater. De skulle snabbt kunna rycka in om det blev krig i landet och man övade flera gånger per år. Liksom den indelte soldaten fick båtsmannen nyttja ett litet torp och en liten jordlott under sin anställningstid. Det var främst bönderna, rusthållarnas, ansvar att se till att båtsmän och soldater fick tak över huvudet, kläder och nödvändig utrustning.

För att lättare kunna skilja dem åt fick både båtsmän och soldater nya namn när de påbörjade sin anställning. Ofta hämtades båtsmansnamnen från torpen som de övertog men det förekom även fantasifulla namn som anspelade på mer personliga attribut. I min släkt har det funnits många soldater men endast några få båtsmän – Nylander från Härnösand och Kruslock från Gävle. Det sägs att Kruslock var vallonättling och att namnet egentligen stavades Kreutzlock. Huruvida han härstammade från valloner vet jag inte men när han föddes 1838 var faddrarna smeder vid Tolvfors bruk och hette bland annat Pierrou.

För alla som släktforskar och har hittat båtsmän i släkten (slutet av 1800-talet) kan de utförliga båtsmansrullorna vara en riktig skattkammare. När kontrakt hade skrivits fick varje båtsman en liten bok som kom att följa honom genom åren, från anställning till avsked. Förutom personuppgifter och signalement även allt som hände under karriären som utbildningar, uppdrag och även straff i de fall båtsmannen gjort sig skyldig till brott.

Arkiv Digital har flottans rullor 1635 – 1915 samt ett landsomfattande personregister över båtsmän. För att söka i registren krävs ett abonnemang som kan tecknas månadsvis, kvartalsvis eller per år.